*30/ Amos
*30/01 Amos, 1 Kapitlet
                           Amos, 1 Kapitlet

               Profetior om Damaskus, Filisteen, Tyrus,
                        Edom och Ammons barn.

  1.  Detta r vad som talades av Amos, en bland herdarna frn Tekoa,
      vad han skdade angende Israel i Ussias, Juda konungs, och
      Jerobeams, Joas' sons, Israels konungs, tid, tv r fre
      jordbvningen.
  2.  Han sade:

        HERREN upphver ett rytande frn Sion,
        och frn Jerusalem lter han hra sin rst.
        D frsnkas herdarnas betesmarker i sorg,
        och Karmels topp frtorkas.

  3.  S sger HERREN:
        Eftersom Damaskus har trefalt frbrutit sig,
        ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:
        eftersom de hava trskat Gilead
        med sina trskvagnar av jrn.
  4.    Drfr skall jag snda en eld mot Hasaels hus,
        och den skall frtra Ben-Hadads palatser.
  5.    Jag skall bryta snder Damaskus' bommar
        och utrota invnarna i Bikeat-Aven
        och spirans brare i Bet-Eden;
        och Arams folk skall bliva bortfrt till Kir, sger HERREN.

  6.  S sger HERREN:
        Eftersom Gasa har trefalt frbrutit sig,
        ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:
        eftersom de hava frt bort allt folket ssom fngar
        och verlmnat dem t Edom.
  7.    Drfr skall jag snda en eld mot Gasas murar,
        och den skall frtra dess palatser.
  8.    Jag skall utrota invnarna i Asdod
        och spirans brare i Askelon;
        och jag skall vnda min hand mot Ekron,
        s att filisternas sista kvarleva frgs,
        sger Herren, HERREN.

  9.  S sger HERREN:
        Eftersom Tyrus har trefalt frbrutit sig,
        ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:
        eftersom de hava verlmnat allt folket ssom fngar t Edom,
        utan att tnka p sitt brdrafrbund.
 10.    Drfr skall jag snda en eld mot Tyrus' murar,
        och den skall frtra dess palatser.

 11.  S sger HERREN:
        Eftersom Edom har trefalt frbrutit sig,
        ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:
        eftersom han har frfljt sin broder med svrd
        och frkvvt all barmhrtighet,
        och eftersom han oupphrligt har ltit sin vrede rasa
        och stndigt behllit sin frgrymmelse.
 12.    Drfr skall jag snda en eld mot Teman,
        och den skall frtra Bosras palatser.

 13.  S sger HERREN:
        Eftersom Ammons barn hava trefalt frbrutit sig,
        ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:
        eftersom de hava uppristat havande kvinnor i Gilead,
        nr de ville utvidga sitt omrde.
 14.    Drfr skall jag tnda upp en eld mot Rabbas murar,
        och den skall frtra dess palatser,
        under hrskri p stridens dag,
        under storm p ovdrets dag.
 15.    Och deras konung skall vandra bort i fngenskap,
        han sjlv och hans hvdingar med honom, sger HERREN.
*30/02 Amos, 2 Kapitlet
                           Amos, 2 Kapitlet

                 Profetior om Moab, Juda och Israel.

  1.  S sger HERREN:
        Eftersom Moab har trefalt frbrutit sig,
        ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:
        eftersom han har frbrnt
        Edoms konungs ben till aska.
  2.    Drfr skall jag snda en eld mot Moab,
        och den skall frtra Keriots palatser;
        och Moab skall omkomma under stridslarm,
        under hrskri vid basuners ljud,
  3.    Och jag skall utrota ur landet den som r domare dr,
        och alla dess furstar skall jag drpa jmte honom
        sger HERREN.

  4.  S sger HERREN:
        Eftersom Juda har trefalt frbrutit sig,
        ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:
        eftersom de hava frkastat HERRENS lag
        och icke hllit hans stadgar,
        utan ltit frleda sig av sina lgngudar,
        dem som ock deras fder vandrade efter.
  5.    Drfr skall jag snda en eld mot Juda,
        och den skall frtra Jerusalems palatser.

  6.  S sger HERREN:
        Eftersom Israel har trefalt frbrutit sig,
        ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut:
        eftersom de slja den oskyldige fr penningar
        och den fattige fr ett par skor.
  7.    Ty de lngta efter att se stoft p de armas huvuden,
        och de vrnga de dmjukas sak.
        Son och fader g tillsammans till trnan
        och ohelga s mitt heliga namn.
  8.    P pantade klder strcker man sig
            invid vart altare,
        och btflldas vin dricker man
            i sin Guds hus

  9.    Och dock var det jag som frgjorde fr dem amorerna,
        ett folk s hgrest som cedrar
        och s vldigt som ekar;
        jag frgjorde deras frukt ovantill
        och deras rtter nedantill.
 10.    Det var jag som frde eder upp
            ur Egyptens land,
        och som ledde eder
            i knen i fyrtio r,
        s att I intogen amorernas land.
 11.    Och jag uppvckte somliga bland edra sner till profeter
            och somliga bland edra unga mn till nasirer.
        r det icke s, I Israels barn?
            sger HERREN.
 12.    Men I gven nasirerna vin att dricka,
            och profeterna bjden I:
            Profeteren icke.

 13.    Se, drfr skall jag lta ett gnissel uppst i edert land,
        likt gnisslet av en vagn
        som r fullastad med krvar.
 14.    D skall ej ens den snabbaste finna ngon undflykt,
        den starkaste har d intet gagn av sin kraft,
        och hjlten kan icke rdda sitt liv.
 15.    Bgskytten hller d icke stnd,
        den snabbfotade kan icke rdda sitt liv,
        ej heller kan ryttaren rdda sitt.
 16.    Ja, den som var modigast bland hjltarna
        skall p den dagen fly undan naken, sger HERREN.
*30/03 Amos, 3 Kapitlet
                           Amos, 3 Kapitlet

                     Israel utvald och frkastad.

  1.  Hren fljande ord, som HERREN har talat mot eder, I Israels
      barn, ja, mot hela det slkte som jag har frt upp ur Egyptens
      land.  S har han sagt:

  2.    Eder allena har jag utvalt
        bland alla slkter p jorden;
        drfr skall jag ock hemska p eder
        alla edra missgrningar.

  3.    Frdas vl tv tillsammans,
            utan att de hava blivit ense drom?
  4.    Ryter ett lejon i skogen,
            om det ej har funnit ngot rov?
        Upphver ett ungt lejon sin rst i kulan,
            utan att det har tagit ett byte?
  5.    Faller en fgel i snaran p marken,
            om intet garn har blivit utlagt fr den?
        Springer snaran upp frn marken,
            utom nr den gr ngon fngst?
  6.    Eller stter man i basun i en stad,
            utan att folket frskrckes?
        Eller drabbas en stad av ngot ont,
            utan att HERREN har skickat det?

  7.    Sannerligen, Herren, HERREN
            gr alls intet
        utan att hava uppenbarat sitt rd
            fr sina tjnare profeterna.
  8.    Nr lejonet ryter,
            vem skulle d icke frukta?
        Nr Herren, HERREN talar,
            vem skulle d icke profetera?

  9.    Ropen ut ver Asdods palatser
        och ver palatsen i Egyptens land;
        sgen: Frsamlen eder till Samarias berg,
        och sen huru stor frvirring dr rder,
        och huru man var frtryck drinne.
 10.    Man frstr icke dr att gra vad rtt r,
            sger HERREN;
        man hopar vld och frdrv
            i sina palats.

 11.  Drfr sger Herren, HERREN s:
        Trngml skall komma och omvrva landet,
        ditt starka fste skall du mista,
        det skall strtas ned;
        och dina palats skola varda utplundrade.

 12.  S sger HERREN: Likasom nr en herde ur lejonets gap rddar
      allenast ett par benpipor eller snibben av ett ra, s skola
      Israels barn bliva rddade, desamma som nu i Samaria sitta i
      sina soffors hrn och p sina bddars sidendamast.

 13.  Hren och betygen infr Jakobs hus, sger Herren, HERREN,
      hrskarornas Gud:
 14.  Den dag d jag p Israel hemsker dess vertrdelser, d skall
      jag ock hemska Betels altaren, s att altarhornen bliva
      avhuggna och falla till jorden.
 15.  Och jag skall sl ned bde vinterhus och sommarhus, och
      elfenbenshusen skola bliva frstrda, ja, en myckenhet av hus
      skall d f en nde, sger HERREN.
*30/04 Amos, 4 Kapitlet
                           Amos, 4 Kapitlet

                  Domsord ver Samarias kvinnor (hr
                   liknade vid Basans-kor).  Israels
                            obotfrdighet.

  1.  Hren detta ord, I Basans-kor p Samarias berg, I som frtrycken
      de arma och ven vld mot de fattiga, I som sgen till edra mn:
      Skaffen hit, s att vi f dricka.
  2.  Herren, HERREN har svurit vid sin helighet: Se, dagar skola
      komma ver eder, d man skall hmta upp eder med metkrokar och
      eder sista kvarleva med fiskkrokar.
  3.  D skolen I ska eder ut, var och en genom nrmaste rmna i
      muren, och eder Harmonsbild skolen I d kasta bort, sger
      HERREN.

  4.    Kommen till Betel och bedriven eder synd
        till Gilgal och bedriven n vrre synd;
        frambren dr p morgonen edra slaktoffer,
        p tredje dagen eder tionde.
  5.    Frbrnnen syrat brd till lovoffer,
        lysen ut och kungren frivilliga offer.
        Ty sdant lsken I ju, I Israels barn,
        sger Herren, HERREN.

  6.  Jag lt eder g med tomma munnar i alla edra stder, jag lt
      eder sakna brd p alla edra orter.  Och likvl haven I icke
      omvnt eder till mig, sger HERREN.

  7.  Jag frhll regnet fr eder, nr nnu tre mnader terstodo till
      skrdetiden; jag lt det regna ver en stad, men icke ver en
      annan; en ker fick regn, men en annan frtorkades, i det att
      regn icke kom drp.
  8.  Ja, tv, tre stder mste stappla bort till en och samma stad
      fr att f vatten att dricka, utan att de nd kunde slcka sin
      trst.  Och likvl haven I icke omvnt eder till mig, sger
      HERREN.

  9.  Jag slog eder sd med sot och rost; edra mnga trdgrdar och
      vingrdar, edra fikontrd och olivtrd to grsgnagarna upp.
      Och likvl haven I icke omvnt eder till mig, sger HERREN.

 10.  Jag snde ibland eder pest, likasom i Egypten; jag drpte edra
      unga mn med svrd och lt edra hstar bliva tagna ssom byte;
      och stanken av edra fallna skaror lt jag stiga upp och komma
      eder i nsan.  Och likvl haven I icke omvnt eder till mig,
      sger HERREN.

 11.  Jag lt omstrtning drabba eder, likasom nr Gud omstrtade
      Sodom och Gomorra; och I voren ssom en brand, ryckt ur elden.
      Och likvl haven I icke omvnt eder till mig, sger HERREN.

 12.  Drfr skall jag gra s med dig, Israel; och eftersom jag nu
      skall gra s med dig, drfr bered dig, Israel, att mta din
      Gud.
 13.  Ty se, han som har danat bergen och skapat vinden, han som kan
      yppa fr mnniskan hennes hemligaste tankar, han som kan gra
      morgonrodnaden till mrker, och som gr fram ver jordens hjder
      -- HERREN, hrskarornas Gud, r hans namn.
*30/05 Amos, 5 Kapitlet
                           Amos, 5 Kapitlet

                 Klagosng ver Israels fall.  Domsord
               ver dem som vergiva Herren eller dyrka
                   honom med ffnglig gudstjnst.

  1.  Hren fljande ord, som jag vill uppstmma ssom klagosng ver
      eder, I av Israels hus:

  2.    Fallen r hon och kan icke mer st upp,
            jungfrun Israel!
        Hon ligger slagen till marken i sitt land;
            ingen reser henne upp.

  3.    Ty s sger Herren, HERREN:
        Den stad varifrn tusen plgade draga ut
            skall f behlla hundra kvar,
        och den stad varifrn hundra plgade draga ut
            skall f behlla tio kvar,
            i Israels hus.

  4.    Ty s sger HERREN till Israels hus:
        Sken mig, s fn I leva.
  5.        Men sken icke Betel,
        kommen icke till Gilgal,
            och dragen ej bort till Beer-Seba;
        ty Gilgal skall bliva bortfrt i fngenskap,
        och Betel skall hemfalla t frdrvet.

  6.    Sken HERREN s fn I leva;
        varom icke, s skall han komma ver Josefs hus lik en eld;
        och elden skall brnna, och ingen skall slcka den,
        till att rdda Betel.
  7.    I som frvandlen rtten till malrt
        och sln rttfrdigheten ned till jorden, veten:
  8.    han som har gjort Sjustjrnorna och Orion,
        han som kan frvandla svarta mrkret till morgon
        och gra dagen mrk ssom natten,
        han som kallar p havets vatten
        och gjuter det ut ver jorden --
        HERREN r hans namn.
  9.    Och han lter frdrv ljunga ned ver starka fsten;
        ja, ver fasta borgar kommer frdrv.

 10.    Dessa hata i porten den som frsvarar vad rtt r
        och rkna ssom en styggelse den som talar sanning.
 11.    Drfr, eftersom I trampen p den arme
        och tagen ifrn honom hans sd ssom skatt, drfr hren;
        om I n byggen hus av huggen sten,
        skolen I icke f bo i dem,
        och om I n planteren skna vingrdar,
        skolen I icke f dricka vin frn dem.
 12.    Ty jag vet att edra vertrdelser ro mnga
        och edra synder talrika,
        I den rttfrdiges frtryckare, som tagen mutor
        och vrngen rtten fr de fattiga i porten.
 13.    Drfr mste den frstndige tiga stilla i denna tid;
        ty det r en ond tid.

 14.    Sken vad gott r, och icke vad ont r,
        p det att I mn leva.
        D skall Herren, hrskarornas Gud,
        vara med eder, ssom I menen honom vara.
 15.    Haten vad ont r, och lsken vad gott r,
        och hllen rtten vid makt i porten;
        kanhnda skall d Herren, hrskarornas Gud, vara
        ndig mot Josefs kvarleva.

 16.    Drfr, s sger HERREN,
        hrskarornas Gud, Herren:
        P alla torg skall ddsklagan ljuda,
        och p alla gator skall man ropa: Ack ve!  Ack ve!
        kermnnen skall man mana att brista ut i jmmer,
        och ddsklagan skall hjas av dem som ro frfarna i sorgesng;
 17.    ja, i alla vingrdar skall ddsklagan ljuda,
        ty jag skall g fram mitt ibland eder, sger HERREN.

 18.    Ve eder som stunden HERRENS dag!
        Vad viljen I med HERRENS dag?
        Den r mrker och icke ljus.
 19.    D gr det, ssom nr ngon flyr fr ett lejon,
        men drvid mtes av en bjrn,
        och nr han d sker tillflykt i sitt hus,
        bliver han stungen av en orm,
        vid det han stter handen mot vggen.
 20.    Ja, HERRENS dag r mrker och icke ljus,
        den r tcken utan ngot solsken.

 21.    Jag hatar edra fester, jag r led vid dem,
        och jag finner intet behag i edra hgtidsfrsamlingar.
 22.    Ty om I n offren t mig brnnoffer, jmte edra spisoffer,
        s har jag dock ingen lust till dem,
        ej heller gitter jag se edra tackoffer av gdda kalvar.
 23.    Hav bort ifrn mig dina sngers buller;
        jag gitter icke hra ditt psaltarspel.
 24.    Men m rtten flda fram ssom vatten,
        och rttfrdigheten lik en bck som aldrig sinar.

 25.    Framburen I vl t mig slaktoffer och spisoffer
        under de fyrtio ren i knen,
        I av Israels hus?

 26.    S skolen I nu ndgas taga med eder Sickut, eder konung,
        och Kiun, eder avgudabild,
        stjrnguden, som I haven gjort t eder;
 27.    och jag skall lta eder fras stad i fngenskap
            nda bortom Damaskus,
        sger han vilkens namn r HERREN,
            hrskarornas Gud.
*30/06 Amos, 6 Kapitlet
                           Amos, 6 Kapitlet

                 Folkets sorglshet och ogudaktighet.

  1.    Ve eder, I skre p Sion,
        I sorglse p Samarias berg,
        I dlingar bland frstlingsfolket,
        I som Israels hus plgar vnda sig till!
  2.    Gn stad till Kalne och sen efter,
        dragen drifrn till Stora Hamat,
        och faren s ned till filisternas Gat:
        ro de bttre n rikena hr,
        eller r deras omrde strre n edert omrde?
  3.    Ve eder, I som menen att olycksdagen skall vara fjrran,
        men likvl inbjuden vldet att trona hos eder;
  4.    I som liggen p soffor av elfenben
        och haven det makligt p edra bddar;
        I som ten lamm, utvalda ur hjorden,
        och kalvar, hmtade frn gdstallet;
  5.    I som skrlen visor till harpans ljud
        och tnken ut t eder musikinstrumenter ssom David;
  6.    I som dricken vin ur stora blar
        och bruken salvor av yppersta olja,
        men icke bekymren eder om Josefs skada!

  7.    Frdenskull skola nu dessa frmst fras bort i fngenskap;
        de som nu hava det s makligt f d sluta med sitt skrl.

  8.  Herren, HERREN har svurit vid sig sjlv, sger HERREN,
      hrskarornas Gud: Jakobs stolthet r mig en styggelse, och hans
      palatser hatar jag; jag skall giva staden till pris med allt vad
      dri r.
  9.  Och det skall ske, att om n tio mn finnas kvar i ett och samma
      hus, s skola de likvl alla d.
 10.  Nr sedan en frnde till ngon av de dda med frbrnnarens
      hjlp vill skaffa benen ut ur huset, och drvid ropar till en
      som r i det inre av huset: Finnes hr ngon mer n du?, d
      mste denne svara: Ingen; och den frre skall d sga: Rtt
      s, stillhet m rda; ty HERRENS namn fr icke bliva nmnt.

 11.    Ty se, p HERRENS bud
        skola de stora husen bliva slagna i spillror
        och de sm husen i splittror.

 12.    Kunna vl hstar springa uppfr en klippbrant,
        eller pljer man dr med oxar?  --
        eftersom I viljen frvandla rtten till en giftplanta
        och rttfrdighetens frukt till malrt,
 13.    I som gldjen eder ver det som r intet vrt
        och sgen: Genom vr egen styrka
        hava vi ju berett oss horn.

 14.  Ty se, jag skall uppvcka ett folk mot eder, I av Israels hus,
      sger Herren, hrskarornas Gud; och de skola frtrycka edert
      land, frn det stlle dr vgen gr till Hamat nda till
      Hedmarksbcken.
*30/07 Amos, 7 Kapitlet
                           Amos, 7 Kapitlet

               Grshopporna.  Elden.  Snklodet.  Amos och
                           prsten i Betel.

  1.  Fljande syn lt Herren, HERREN mig se; Jag sg grshoppor
      skapas, nr sommargrset begynte vxa upp; och det var
      sommargrset efter kungsslttern.
  2.  Nr s dessa hade tit upp alla markens rter, sade jag:
      Herre, HERRE, frlt.  Huru skall Jakob kunna best, han som r
      s ringa?
  3.  D ngrade HERREN detta.  Det skall icke ske, sade HERREN.

  4.  Fljande syn lt Herren, HERREN mig se: Jag sg Herren, HERREN
      nalkas fr att utfra sin sak genom eld; och elden frtrde det
      stora djupet och hll p att frtra arvedelslandet.
  5.  D sade jag: Herre, HERRE, hll upp.  Huru skall Jakob kunna
      best, han som r s ringa?
  6.  D ngrade HERREN detta.  Icke heller detta skall ske, sade
      Herren, HERREN.

  7.  Fljande syn lt han mig se: Jag sg Herren st p en mur,
      uppfrd efter snklod, och i sin hand hll han ett snklod.
  8.  Och HERREN sade till mig: Vad ser du, Amos?  Jag svarade:
      Ett snklod.  D sade Herren: Se, jag skall hnga upp ett
      snklod mitt ibland mitt folk Israel; jag kan icke vidare
      tillgiva dem.
  9.  Isaks offerhjder skola bliva delagda och Israels helgedomar
      frstrda, och mot Jerobeams hus skall jag uppresa mig med
      svrdet.

 10.  Men Amasja, prsten i Betel, snde till Jerobeam, Israels
      konung, och lt sga: Amos frehar en sammansvrjning mot
      dig, mitt i Israels hus.  Landet kan icke hrda ut med allt hans
      ordande.
 11.  Ty s har Amos sagt: 'Jerobeam skall d fr svrd, och Israel
      skall fras bort i fngenskap ur sitt land.'

 12.  Och Amasja sade till Amos: Du siare, g din vg och sk din
      tillflykt i Juda land; dr m du ta ditt brd, och dr m du
      profetera.
 13.  Men i Betel fr du icke vidare profetera, ty det r en
      konungslig helgedom och ett rikets tempel.
 14.  D svarade Amos och sade till Amasja: Jag r varken en profet
      eller en profetlrljunge, jag r en boskapsherde, som lever av
      mullbrsfikon.
 15.  Men HERREN tog mig frn hjorden; HERREN sade till mig: 'G
      stad och profetera fr mitt folk Israel.'
 16.  S hr nu HERRENS ord.  Du sger: 'Profetera icke mot Israel
      och predika icke mot Isaks hus.'

 17.  Drfr sger HERREN s:
        Din hustru skall bliva en skka i staden,
        dina sner och dttrar skola falla fr svrd,
        ditt land skall bliva utskiftat med mtsnre,
        sjlv skall du d i ett orent land,
        och Israel skall fras bort i fngenskap ur sitt land.
*30/08 Amos, 8 Kapitlet
                           Amos, 8 Kapitlet

                  Fruktkorgen.  Ytterligare domsord.

  1.  Fljande syn lt Herren, HERREN mig se; Jag sg en korg med
      mogen frukt.
  2.  Och han sade: Vad ser du, Amos?  Jag svarade: En korg med
      mogen frukt.  D sade HERREN till mig: Mitt folk Israel r
      moget till undergng; jag kan icke vidare tillgiva dem.
  3.  Och sngerna i palatset skola p den dagen frbytas i jmmer,
      sger Herren, HERREN; man skall f se lik i mngd, verallt
      skola de ligga kastade; ja, stillhet m rda!

  4.    Hren detta, I som stn den fattige efter livet
        och viljen gra slut p de dmjuka i landet,
  5.    I som sgen: Nr r d nymnadsdagen frbi,
        s att vi f slja sd,
        och sabbaten, s att vi f ppna vrt sdesfrrd?
        D vilja vi gra efa-mttet mindre och priset hgre
        och frfalska vgen, s att den visar ortt vikt.
  6.    D vilja vi kpa de arma fr penningar
        och den fattige fr ett par skor;
        och avfall av sden vilja vi d slja ssom sd.

  7.    HERREN har svurit vid Jakobs stolthet:
        Aldrig skall jag frgta detta allt som de hava gjort.
  8.    Skulle jorden icke darra, nr sdant sker,
        och skulle icke alla dess inbyggare srja?
        Skulle icke hela jorden hja sig ssom Nilen
        och rras upp och ter sjunka ssom Egyptens flod?

  9.    Och det skall ske p den dagen,
        sger Herren, HERREN,
        att jag skall lta solen g ned i dess middagsglans
        och lta jorden sjunka i mrker mitt p ljusa dagen.
 10.    Jag skall frvandla edra hgtider till sorgetider
        och alla edra snger till klagovisor.
        Jag skall hlja scktyg kring allas lnder
        och gra alla huvuden skalliga.
        Jag skall lta det bliva, ssom nr man srjer ende sonen,
        och lta det sluta med en bedrvelsens dag.

 11.    Se dagar skola komma,
        sger Herren, HERREN,
        d jag skall snda hunger i landet:
        icke en hunger efter brd,
        icke en trst efter vatten,
        utan efter att hra HERRENS ord.
 12.    D skall man driva omkring frn hav till hav,
        och frn norr till ster,
        och frdas hit och dit fr att ska efter HERRENS ord,
        men man skall icke finna det.

 13.    P den dagen skola de frsmkta av trst,
        edra skna jungfrur och edra unga mn,
 14.    desamma som nu svrja vid Samariens syndaskuld
        och sga: S sant din gud lever, o Dan,
        och: S sant den lever, som man dyrkar i Beer-Seba.
        De skola falla och icke mer st upp.
*30/09 Amos, 9 Kapitlet
                           Amos, 9 Kapitlet

               Helgedomens fall.  Upprttelsen av Davids
                                 hus.

  1.    Jag sg HERREN st invid altaret, och han sade:
        Sl till pelarhuvudena, s att trsklarna bva,
        och lt spillrorna falla ver huvudet p alla dr.
        Deras sista kvarleva skall jag sedan drpa med svrd.
        Ingen av dem skall kunna undfly,
        ingen av dem kunna rdda sig.
  2.    Om de n brte sig in i ddsriket,
        s skulle min hand hmta dem fram drifrn;
        och fore de n upp till himmelen,
        s skulle jag strta dem ned drifrn.
  3.    Gmde de sig n p toppen av Karmel,
        s skulle jag dr leta fram dem och hmta dem ned;
        och dolde de sig n undan min syn
            p havets botten,
        s skulle jag dr mana ormen fram
            att stinga dem.
  4.    Om de lte fra sig bort
            i fngenskap av sina fiender,
        skulle jag bjuda svrdet
            att dr komma och drpa dem.
        Ja, jag skall lta mitt ga vila p dem,
        till deras olycka och icke till deras lycka.

  5.    Ty Herren, HERREN Sebaot,
        han som rr vid jorden, d frsmlter den av ngest
        och alla dess inbyggare srja,
        ja, hela jorden hjer sig ssom Nilen
        och sjunker ter ssom Egyptens flod;
  6.    han som bygger sin sal i himmelen
        och befster sitt valv ver jorden,
        han som kallar p havets vatten
        och gjuter det ut ver jorden --
        HERREN r hans namn.

  7.    ren I icke fr mig lika med etiopiernas barn,
            I Israels barn?
            sger HERREN.
        Frde jag icke Israel upp
            ur Egyptens land
        och filisterna ifrn Kaftor
            och aramerna ifrn Kir?

  8.    Se, Herrens, HERRENS gon ro vnda
            mot detta syndiga rike,
        och jag skall frgra det
            frn jordens yta.
        Dock vill jag icke alldeles
            frgra Jakobs hus,
            sger HERREN.

  9.    Ty se, jag skall lta ett bud utg,
        att Israels hus m bliva siktat bland alla hednafolken,
        ssom siktades det i ett sll;
        icke det minsta korn skall falla p jorden.
 10.    Alla syndare i mitt folk skola d fr svrdet,
        de som nu sga: Oss skall olyckan ej nalkas,
        ver oss skall den icke komma.

 11.    P den dagen skall jag upprtta
        Davids frfallna hydda;
        jag skall mura igen dess revor
        och upprtta dess ruiner
        och bygga upp den, sdan den var i forna dagar;
 12.    s att de f taga i besittning vad som r kvar av Edom
        och av alla hedningar som hava uppkallats efter mitt namn,
        sger HERREN, han som skall gra detta.

 13.    Se, dagar skola komma, sger HERREN,
        d pljaren skall flja skrdemannen i spren,
        och druvtramparen sningsmannen,
        d bergen skola drypa av druvsaft
        och alla hjder skola frsmlta.
 14.    D skall jag ter upprtta mitt folk Israel;
        nr de bygga upp sina delagda stder,
            skola de ock f bo i dem;
        nr de plantera vingrdar,
            skola de ock f dricka vin frn dem;
        nr de anlgga trdgrdar,
            skola de ock f ta deras frukt.
 15.    Jag skall d plantera dem i deras eget land,
        och de skola icke mer ryckas upp
        ur det land som jag har givit dem,
        sger HERREN, din Gud.
