*08/ Rut
*08/01 Rut, 1 Kapitlet
                           Rut, 1 Kapitlet

               Elimelek utvandrar till Moabs land.  Hans
                hustru tervnder efter hans dd till
                  Bet-Lehem och med henne Rut, hennes
                              sonhustru.

  1.  P den tid d domarna regerade uppstod hungersnd i landet.  D
      drog en man frn Bet-Lehem i Juda stad med sin hustru och sina
      bda sner fr att bostta sig i Moabs land under ngon tid.
  2.  Mannen hette Elimelek, hans hustru Noomi, och hans bda sner
      Mahelon och Kiljon; och de voro efratiter, frn Bet-Lehem i Juda.
      S kommo de nu till Moabs land och vistades dr.
  3.  Och Elimelek, Noomis man, dog; men hon levde kvar med sina bda
      sner.
  4.  Dessa skaffade sig moabitiska hustrur; den ena hette Orpa och
      den andra Rut.
  5.  Och sedan de hade bott dr vid pass tio r, dogo ocks de bda,
      Mahelon och Kiljon; men kvinnan levde kvar efter sina bda sner
      och sin man.
  6.  D stod hon upp med sina sonhustrur fr att vnda tillbaka frn
      Moabs land; ty hon hade hrt i Moabs land att HERREN hade sett
      till sitt folk och givit det brd.

  7.  S begav hon sig, jmte sina bda sonhustrur, frn det stlle
      dr hon hade vistats.  Men nr de nu gingo sin vg fram, fr att
      komma tillbaka till Juda land,
  8.  sade Noomi till sina bda sonhustrur: Vnden om och g hem
      igen, var och en till sin moder.
  9.  HERREN bevise godhet mot eder, ssom I haven gjort mot de bda
      dda och mot mig.  HERREN give eder att I mn finna ro, var i sin
      mans hus.  Drefter kysste hon dem.  Men de brusto ut i grt
 10.  och sade till henne: Nej, vi vilja flja med dig tillbaka till
      ditt folk.
 11.  Men Noomi svarade: Vnden om, mina dttrar.  Varfr skullen I g
      med mig?  Kan vl jag nnu en gng f sner i mitt liv, vilka
      kunna bliva mn t eder?
 12.  Vnden om, mina dttrar, och gn hem, ty jag r nu fr gammal
      att verlmna mig t en man.  Och om jag n kunde tnka: 'Jag har
      nnu hopp', ja, om jag ock redan i natt verlmnade mig t en
      man och s verkligen fdde sner,
 13.  icke skullen I drfr vnta, till dess att de hade blivit
      fullvuxna, icke skullen I drfr stnga eder inne och frbliva
      utan mn?  Bort det, mina dttrar!  Jag knner redan bedrvelse
      nog fr eder skull, eftersom HERRENS hand s har drabbat mig.
 14.  D brusto de ter ut i grt.  Och Orpa kysste sin svrmoder till
      avsked, men Rut hll sig alltjmt intill henne.
 15.  D sade hon: Se, din svgerska har vnt tillbaka till sitt folk
      och till sin gud; vnd ock du tillbaka och flj din svgerska.
 16.  Men Rut svarade: Sk icke intala mig att vergiva dig och vnda
      tillbaka ifrn dig.  Ty dit du gr vill ock jag g, och dr du
      stannar vill ock jag stanna.  Ditt folk r mitt folk, och din Gud
      r min Gud.
 17.  Dr du dr vill ock jag d, och dr vill jag bliva begraven.
      HERREN straffe mig nu och framgent, om ngot annat n dden
      kommer att skilja mig frn dig.
 18.  D hon nu sg att denna stod fast i sitt beslut att g med
      henne, upphrde hon att tala drom med henne.

 19.  S gingo de bda med varandra, till dess att de kommo till
      Bet-Lehem.  Och nr de kommo till Bet-Lehem, kom hela staden i
      rrelse fr deras skull, och kvinnorna sade: Detta r ju
      Noomi!
 20.  Men hon sade till dem: Kallen mig icke Noomi, utan kallen mig
      Mara, ty den Allsmktige har ltit mycken bedrvelse komma ver
      mig.
 21.  Rik drog jag hrifrn, och tomhnt har HERREN ltit mig komma
      tillbaka.  Varfr kallen I mig d Noomi, nr HERREN har vittnat
      emot mig, nr den Allsmktige har ltit det g mig s illa?

 22.  S kom d Noomi tillbaka med sin sonhustru, moabitiskan Rut, i
      det hon vnde tillbaka frn Moabs land.  Och de kommo till
      Bet-Lehem, nr kornskrden begynte.
*08/02 Rut, 2 Kapitlet
                           Rut, 2 Kapitlet

                    Rut plockar ax p Boas' ker.

  1.  Men Noomi hade en frnde p sin mans sida, en rik man av
      Elimeleks slkt, vid namn Boas.
  2.  Och moabitiskan Rut sade till Noomi: Lt mig g ut p kern och
      plocka ax efter ngon infr vilkens gon jag finner nd.  Hon
      svarade henne: Ja, g, min dotter.
  3.  D gick hon stad och kom till en ker och plockade dr ax efter
      skrdemnnen; och det hnde sig s fr henne att kerstycket
      tillhrde Boas, som var av Elimeleks slkt.
  4.  Och Boas kom just d dit frn Bet-Lehem; och han sade till
      skrdemnnen: HERREN vare med eder.  De svarade honom: HERREN
      vlsigne dig.
  5.  Och Boas frgade den bland tjnarna, som hade uppsikt ver
      skrdemnnen: Vem tillhr den unga kvinnan dr?
  6.  Tjnaren som hade uppsikt ver skrdemnnen svarade och sade:
      Det r en moabitisk kvinna, den kvinna som med Noomi har kommit
      hit frn Moabs land.
  7.  Hon bad att hon skulle f plocka och hopsamla ax bland krvarna,
      efter skrdemnnen; och s kom hon, och hon har hllit p allt
      sedan i morse nda till denna stund, utom att hon nyss har vilat
      ngot litet drinne.
  8.  D sade Boas till Rut: Hr, min dotter: du skall icke g bort
      och plocka ax p ngon annan ker, ej heller g hrifrn, utan
      du skall hlla dig till mina tjnarinnor hr.
  9.  Se efter, var skrdemnnen arbeta p kern, och g efter dem;
      jag har frbjudit mina tjnare att gra dig ngot fr nr.  Och
      om du bliver trstig, s g till krlen och drick av det som
      mina tjnare hmta.
 10.  D fll hon ned p sitt ansikte och bugade sig mot jorden och
      sade till honom: Varfr har jag funnit sdan nd fr dina gon,
      att du tager dig an mig, fastn jag r en frmling?
 11.  Boas svarade och sade till henne: Fr mig har blivit berttat
      allt vad du har gjort mot din svrmoder efter din mans dd, huru
      du har vergivit din fader och din moder och ditt fdernesland,
      och vandrat stad till ett folk som du frut icke knde.
 12.  HERREN vederglle dig fr vad du har gjort; ja, m full ln
      tillfalla dig frn HERREN, Israels Gud, till vilken du har
      kommit, fr att finna tillflykt under hans vingar.
 13.  Hon sade: S m jag d finna nd fr dina gon, min herre; ty
      du har trstat mig och talat vnligt med din tjnarinna, fastn
      jag icke r ssom ngon av dina tjnarinnor.

 14.  Och nr mltidsstunden var inne, sade Boas till henne: Kom
      hitfram och t av brdet och doppa ditt brdstycke i vinet.  D
      satte hon sig vid sidan av skrdemnnen; och han lade fr henne
      rostade ax, och hon t och blev mtt och fick drtill ver.
 15.  Och nr hon drefter stod upp fr att plocka ax, bjd Boas sina
      tjnare och sade: Lten henne ock f plocka ax mellan krvarna,
      och frfrdelen henne icke.
 16.  Ja, I mn till och med draga ut strn ur knipporna t henne och
      lta dem ligga, s att hon fr plocka upp dem, och ingen m
      banna henne drfr.
 17.  S plockade hon ax p kern nda till aftonen; och nr hon
      klappade ut det som hon hade plockat, var det vid pass en efa
      korn.

 18.  Och hon tog sin brda och gick in i staden, och hennes svrmoder
      fick se vad hon hade plockat.  Drefter tog hon fram och gav
      henne vad hon hade ftt ver, sedan hon hade tit sig mtt.
 19.  D sade hennes svrmoder till henne: Var har du i dag plockat
      ax, och var har du arbetat?  Vlsignad vare han som har tagit sig
      an dig!  D berttade hon fr sin svrmoder hos vem hon hade
      arbetat; hon sade: Den man som jag i dag har arbetat hos heter
      Boas.
 20.  D sade Noomi till sin sonhustru: Vlsignad vare han av HERREN,
      drfr att han icke har undandragit sig att bevisa godhet bde
      mot de levande och mot de dda!  Och Noomi sade ytterligare till
      henne: Den mannen r vr nra frnde, en av vra brdemn.
 21.  Moabitiskan Rut sade: Han sade ock till mig: 'Hll dig till
      mina tjnare, nda till dess att de hava inbrgat hela min
      skrd.'
 22.  D sade Noomi till sin sonhustru Rut: Ja, det r bst, min
      dotter, att du gr med hans tjnarinnor, s att man icke
      behandlar dig illa, ssom det kunde ske p en annan ker.
 23.  S hll hon sig d till Boas' tjnarinnor och plockade ax dr,
      till dess bde korn- och veteskrden voro avslutade.  Men hon
      bodde hos sin svrmoder.
*08/03 Rut, 3 Kapitlet
                           Rut, 3 Kapitlet

                        Rut vid Boas' ftter.

  1.  Och hennes svrmoder Noomi sade till henne: Min dotter, jag
      vill ska skaffa dig ro, fr att det m g dig vl.
  2.  S hr d: Boas, med vilkens tjnarinnor du har varit
      tillsammans, r ju vr frnde.  Och just i natt kastar han korn
      p sin trskplats.
  3.  S tv dig nu och smrj dig och kld dig, och g ned till
      trskplatsen.  Men laga s, att mannen icke fr se dig, frrn
      han har tit och druckit.
  4.  Nr han d lgger sig, s se efter, var han lgger sig, och g
      dit och lyft upp tcket vid hans ftter och lgg dig dr; han
      skall d sjlv sga dig vad du br gra.
  5.  Hon svarade: Allt vad du sger vill jag gra.

  6.  Och hon gick ned till trskplatsen och gjorde alldeles ssom
      hennes svrmoder hade bjudit henne.
  7.  Ty nr Boas hade tit och druckit, s att hans hjrta blev
      glatt, och sedan han hade gtt stad och lagt sig invid
      sdeshgen, kom hon ofrmrkt och lyfte upp tcket vid hans
      ftter och lade sig dr.
  8.  Vid midnattstiden blev mannen uppskrmd och bjde sig framt och
      fick d se en kvinna ligga vid hans ftter.
  9.  Och han sade: Vem r du?  Hon svarade: Jag r Rut, din
      tjnarinna.  Bred ut din mantelflik ver din tjnarinna, ty du r
      min brdeman.
 10.  D sade han: Vlsignad vare du av HERREN, min dotter!  Du har nu
      givit ett strre bevis p din krlek n frut, drigenom att du
      icke har lupit efter unga mn, vare sig fattiga eller rika.
 11.  S frukta nu icke, min dotter; allt vad du sger vill jag gra
      dig.  Ty allt folket i min stad vet att du r en rttskaffens
      kvinna.
 12.  Nu r det visserligen sant att jag r din brdeman; men en annan
      brdeman finnes, som r nrmare n jag.
 13.  Stanna nu kvar i natt; om han i morgon vill taga dig efter
      brdesrtt, gott, m han d gra det, s sant HERREN lever.  Ligg
      nu kvar nda till morgonen.

 14.  S lg hon vid hans ftter nda till morgonen, men hon fick st
      upp, innan nnu ngon kunde knna igen den andre; ty han tnkte:
      Det fr icke bliva knt att kvinnan har kommit hit till
      trskplatsen.
 15.  Och han sade: Rck hit manteln som du har p dig, och hll fram
      den.  Och hon hll fram den.  D mtte han upp sex mtt korn och
      gav henne att bra; drefter gick hon in i staden.

 16.  Och nr hon kom till sin svrmoder, sade denna: Huru har det
      gtt fr dig, min dotter?  D berttade hon fr henne allt vad
      mannen hade gjort mot henne;
 17.  och hon sade: Dessa sex mtt korn gav han mig, i det han sade:
      'Du skall icke komma tomhnt hem till din svrmoder.'
 18.  D svarade hon: Bida, min dotter, till dess du fr se huru
      saken avlper; ty mannen skall icke giva sig till ro, med mindre
      han i dag fr saken till sitt slut.
*08/04 Rut, 4 Kapitlet
                           Rut, 4 Kapitlet

                Boas tager Rut till hustru.  Hon bliver
                        stammoder till David.

  1.  Och Boas hade gtt upp till stadsporten och satt sig dr.  D
      hnde sig att den brdeman som Boas hade talat om gick dr fram;
      d nmnde han honom vid namn och sade: Kom hit och stt dig
      hr.  Och han kom och satte sig.
  2.  Drefter tog Boas till sig tio mn av de ldste i staden och
      sade: Stten eder hr.  Och de satte sig.
  3.  Sedan sade han till brdemannen: Det kerstycke som tillhrde
      vr broder Elimelek har Noomi slt, hon som kom tillbaka frn
      Moabs land.
  4.  Drefter tnkte jag att jag skulle underrtta dig drom och
      sga: Kp det infr dem som hr sitta och infr mitt folks
      ldste.  Om du vill taga det efter brdesrtt, s sg mig det, s
      att jag fr veta det, ty ingen annan ger brdesrtt n du
      och, nst dig, jag sjlv.  Han sade: Jag vill taga det efter
      brdesrtt.
  5.  D sade Boas: Nr du kper kern av Noomis hand, d kper du
      den ock av moabitiskan Rut, den ddes hustru, med skyldighet att
      uppvcka den ddes namn och fsta det vid hans arvedel.
  6.  Brdemannen svarade: D kan jag icke begagna mig av min
      brdesrtt, ty jag skulle drmed frdrva min egen arvedel.
      Brda du t dig vad jag skulle hava brdat, ty jag kan icke gra
      det.

  7.  Men nr ngon brdade ngot eller avtalade ett byte, var det
      fordom sed i Israel att han, till stadfstelse av ett sdant
      avtal, drog av sig sin sko och gav den t den andre; och detta
      gllde ssom ett vittnesbrd i Israel.
  8.  S sade nu brdemannen till Boas: Kp du det; och han drog
      drvid av sig sin sko.
  9.  D sade Boas till de ldste och till allt folket: I ren i dag
      vittnen till att jag nu har kpt av Noomis hand allt vad som har
      tillhrt Kiljon och Mahelon.
 10.  Drjmte har jag ock kpt moabitiskan Rut, Mahelons hustru, till
      hustru t mig, fr att uppvcka den ddes namn och fsta det vid
      hans arvedel, p det att den ddes namn icke m bliva utrotat
      bland hans brder eller ur porten till hans stad.  I ren i dag
      vittnen hrtill.
 11.  Och allt folket i stadsporten, s ock de ldste, svarade: Ja,
      och HERREN lte den kvinna som nu gr in i ditt hus bliva lik
      Rakel och Lea, de bda som hava byggt upp Israels hus.  Och m du
      frkovra dig storligen i Efrata och gra dig ett namn i
      Bet-Lehem.
 12.  Och blive ditt hus ssom Peres' hus, hans som Tamar fdde t
      Juda, genom de avkomlingar som HERREN skall giva dig med denna
      unga kvinna.

 13.  S tog d Boas Rut till sig, och hon blev hans hustru, och han
      gick in till henne; och HERREN gav henne livsfrukt, och hon
      fdde en son.
 14.  D sade kvinnorna till Noomi: Lovad vare HERREN, som i dag har
      s gjort, att det icke fattas dig en brdeman som skall f ett
      namn i Israel!
 15.  Han skall bliva dig en trstare och en frsrjare p din
      lderdom; ty din sonhustru, som har dig kr, har ftt honom, hon
      som r mer fr dig n sju sner.
 16.  Och Noomi tog barnet och lade det i sin famn och blev dess
      skterska.
 17.  Och grannkvinnorna sade: Noomi har ftt en son; och de gvo
      honom namn, de kallade honom Obed.  Han blev fader till Isai,
      Davids fader.

 18.  Och detta r Peres' slktregister: Peres fdde Hesron;
 19.  Hesron fdde Ram; Ram fdde Amminadab;
 20.  Amminadab fdde Naheson; Naheson fdde Salma;
 21.  Salmon fdde Boas; Boas fdde Obed;
 22.  Obed fdde Isai, och Isai fdde David.

