@c -*-1917-*-
@c Inscannat av Joakim Ragnvaldsson.
*03/ Tredje Mosebok (Leviticus)
*03/01 Tredje Mosebok (Leviticus), 1 Kapitlet
                Tredje Mosebok (Leviticus), 1 Kapitlet

                         Lagen om brnnoffer.

  1.  Och HERREN kallade p Mose och talade till honom ur
      uppenbarelsetltet och sade:

  2.  Tala till Israels barn och sg till dem: Nr ngon bland eder
      vill bra fram ett offer t HERREN, skolen I taga edert offer av
      boskapen, antingen av fkreaturen eller av smboskapen.

  3.  Om han vill bra fram ett brnnoffer av fkreaturen, s skall
      han drtill taga ett felfritt djur av hankn och fra det fram
      till uppenbarelsetltets ingng, fr att han m bliva
      vlbehaglig infr HERRENS ansikte.
  4.  Och han skall lgga sin hand p brnnoffersdjurets huvud; s
      bliver det vlbehagligt, och frsoning bringas fr honom.
  5.  Och han skall slakta ungtjuren infr HERRENS ansikte; och Arons
      sner, prsterna, skola bra fram blodet, och de skola stnka
      blodet runt omkring p det altare som str vid ingngen till
      uppenbarelsetltet.
  6.  Och han skall draga av huden p brnnoffersdjuret och dela det i
      dess stycken.
  7.  Och prsten Arons sner skola gra upp eld p altaret och lgga
      ved p elden.
  8.  Och Arons sner, prsterna, skola lgga styckena, huvudet och
      istret ovanp veden som ligger p altarets eld.
  9.  Men inlvorna och ftterna skola tvs i vatten.  Och prsten
      skall frbrnna alltsammans p altaret: ett brnnoffer, ett
      eldsoffer till en vlbehaglig lukt fr HERREN.

 10.  Men om han vill bra fram ett brnnoffer av smboskapen, vare
      sig av fren eller av getterna, s skall han drtill taga ett
      felfritt djur av hankn.
 11.  Och han skall slakta det vid sidan av altaret, norrut, infr
      HERRENS ansikte, och Arons sner, prsterna, skola stnka dess
      blod p altaret runt omkring.
 12.  Och han skall dela det i dess stycken och frnskilja dess huvud
      och ister; och prsten skall lgga detta ovanp veden som ligger
      p altarets eld.
 13.  Men inlvorna och ftterna skola tvs i vatten.  Och prsten
      skall offra alltsammans och frbrnna det p altaret; det r ett
      brnnoffer, ett eldsoffer till en vlbehaglig lukt fr HERREN.

 14.  Men om han vill bra fram t HERREN ett brnnoffer av fglar, s
      skall han taga sitt offer av turturduvor eller av unga duvor.
 15.  Och prsten skall bra fram djuret till altaret och vrida
      huvudet av det och frbrnna det p altaret.  Och dess blod skall
      utkramas p altarets vgg.
 16.  Men dess krva med orenligheten dri skall han taga ut, och han
      skall kasta den vid sidan av altaret, sterut, p askhgen.
 17.  Och han skall flka upp det invid vingarna, dock utan att
      frnskilja dessa; och prsten skall frbrnna det p altaret,
      ovanp veden som ligger p elden.  Det r ett brnnoffer, ett
      eldsoffer till en vlbehaglig lukt fr HERREN.
*03/02 Tredje Mosebok (Leviticus), 2 Kapitlet
                Tredje Mosebok (Leviticus), 2 Kapitlet

                         Lagen om spisoffer.

  1.  Och nr ngon vill bra fram ett spisoffer t HERREN skall hans
      offer vara av fint mjl, och han skall gjuta olja drp och
      lgga rkelse drp.
  2.  Och han skall bra det fram till Arons sner, prsterna; och
      prsten skall taga en handfull drav, nmligen av mjlet och
      oljan, drtill all rkelsen, och skall p altaret frbrnna
      detta, som utgr sjlva altaroffret: ett eldsoffer till en
      vlbehaglig lukt fr HERREN.
  3.  Och det som r ver av spisoffret skall tillhra Aron och hans
      sner.  Bland HERRENS eldsoffer r det hgheligt.

  4.  Men nr du vill bra fram ett spisoffer av det som bakas i ugn,
      skall det vara av fint mjl, osyrade kakor, begjutna med olja,
      och osyrade tunnkakor, smorda med olja.
  5.  Och om ditt offer r ett spisoffer som tillredes p plt, s
      skall det vara av fint mjl, begjutet med olja, osyrat.
  6.  Du skall bryta snder det i stycken och gjuta olja drp.  Det r
      ett spisoffer.
  7.  Och om ditt offer r ett spisoffer som tillredes i panna, s
      skall det tillredas av fint mjl med olja.
  8.  Det spisoffer som r tillrett p ngot av dessa stt skall du
      fra fram till HERREN; det skall bras fram till prsten, och
      han skall hava det fram till altaret.
  9.  Och prsten skall av spisoffret taga den del som utgr sjlva
      altaroffret och frbrnna den p altaret: ett eldsoffer till en
      vlbehaglig lukt fr HERREN.
 10.  Och det som r ver av spisoffret skall tillhra Aron och hans
      sner.  Bland HERRENS eldsoffer r det hgheligt.

 11.  Intet spisoffer som I viljen bra fram t HERREN skall vara
      syrat, ty varken av surdeg eller av honung skolen I frbrnna
      ngot ssom eldsoffer t HERREN.
 12.  Ssom frstlingsoffer mn I bra fram sdant t HERREN, men p
      altaret m det icke komma fr att vara en vlbehaglig lukt.
 13.  Och alla dina spisoffer skall du bestr med salt; du m icke
      lta din Guds frbunds salt fattas p ditt spisoffer.  Till alla
      dina offer skall du offra salt.

 14.  Men om du vill bra fram t HERREN ett spisoffer av
      frstlingsfrukter, skall du ssom ett sdant spisoffer av dina
      frstlingsfrukter bra fram ax, rostade vid eld, sndersttta,
      av grnskuren sd.
 15.  Och du skall gjuta olja drp och lgga rkelse drp.  Det r
      ett spisoffer.
 16.  Och prsten skall frbrnna den del av de sndersttta axen och
      av oljan, som utgr sjlva altaroffret, jmte all rkelsen
      drp: ett eldsoffer t Herren.
*03/03 Tredje Mosebok (Leviticus), 3 Kapitlet
                Tredje Mosebok (Leviticus), 3 Kapitlet

                         Lagen om tackoffer.

  1.  Och om ngon vill bra fram ett tackoffer, och han vill taga
      sitt offer av fkreaturen, s skall han stlla fram infr
      HERRENS ansikte ett felfritt djur, antingen av hankn eller av
      honkn.
  2.  Och han skall lgga sin hand p sitt offerdjurs huvud och sedan
      slakta det vid ingngen till uppenbarelsetltet; och Arons sner,
      prsterna, skola stnka blodet p altaret runt omkring.
  3.  Och av tackoffret skall han ssom eldsoffer t Herren bra fram
      det fett som omsluter inlvorna, och allt det fett som sitter p
      inlvorna,
  4.  och bda njurarna med det fett som sitter p dem invid lnderna,
      s ock leverfettet, vilket han skall frnskilja invid njurarna.
  5.  Och Arons sner skola frbrnna det p altaret, ovanp
      brnnoffret, p veden som ligger p elden: ett eldsoffer till en
      vlbehaglig lukt fr Herren.

  6.  Men om ngon vill bra fram t HERREN ett tackoffer av
      smboskapen, s skall han drtill taga ett felfritt djur, av
      hankn eller av honkn.
  7.  Om det r ett fr som han vill offra, s skall han stlla fram
      det infr HERRENS ansikte.
  8.  Och han skall lgga sin hand p sitt offerdjurs huvud och sedan
      slakta det framfr uppenbarelsetltet; och Arons sner skola
      stnka dess blod p altaret runt omkring.
  9.  Och av tackoffersdjuret skall han ssom eldsoffer t HERREN
      offra dess fett, hela svansen, frnskild invid ryggraden, och
      det fett som omsluter inlvorna, och allt det fett som sitter p
      inlvorna,
 10.  och bda njurarna med det fett som sitter p dem invid lnderna,
      s ock leverfettet, vilket han skall frnskilja invid njurarna.
 11.  Och prsten skall frbrnna det p altaret: en eldsoffersspis t
      HERREN.
 12.  Likaledes, om ngon vill offra en get, s skall han stlla fram
      denna infr HERRENS ansikte.
 13.  Och han skall lgga sin hand p dess huvud och sedan slakta den
      framfr uppenbarelsetltet; och Arons sner skola stnka dess
      blod p altaret runt omkring.
 14.  Och han skall drav ssom eldsoffer t HERREN offra det fett som
      omsluter inlvorna, och allt det fett som sitter p inlvorna,
 15.  och bda njurarna med det fett som sitter p dem invid lnderna,
      s ock leverfettet, vilket han skall frnskilja invid njurarna.
 16.  Och prsten skall frbrnna detta p altaret: en eldsoffersspis,
      till en vlbehaglig lukt.  Allt fettet skall tillhra HERREN.
 17.  Detta skall vara en evrdlig stadga fr eder frn slkte till
      slkte, var I n ren bosatta: intet fett och intet blod skolen
      I frtra.
*03/04 Tredje Mosebok (Leviticus), 4 Kapitlet
                Tredje Mosebok (Leviticus), 4 Kapitlet

                         Lagen om syndoffer.

  1.  Och HERREN talade till Mose och sade:
  2.  Tala till Israels barn och sg: Om ngon ouppstligen syndar mot
      ngot HERRENS bud genom vilket ngot frbjudes, och han allts
      gr ngot som r frbjudet, s gller fljande:

  3.  Om det r den smorde prsten som har syndat och drvid dragit
      skuld ver folket, s skall han fr den synd han har begtt
      offra en felfri ungtjur t HERREN till syndoffer.
  4.  Och han skall fra tjuren fram infr HERRENS ansikte, till
      uppenbarelsetltets ingng.  Och han skall lgga sin hand p
      tjurens huvud och sedan slakta tjuren infr HERRENS ansikte.
  5.  Och den smorde prsten skall taga ngot av tjurens blod och bra
      det in i uppenbarelsetltet,
  6.  och prsten skall doppa sitt finger i blodet och stnka blodet
      sju gnger infr HERRENS ansikte, vid frlten till helgedomen.
  7.  Drefter skall prsten med blodet bestryka hornen p den
      vlluktande rkelsens altare, som str infr HERRENS ansikte i
      uppenbarelsetltet; men allt det vriga blodet av tjuren skall
      han gjuta ut vid foten av brnnoffersaltaret, som str vid
      ingngen till uppenbarelsetltet.
  8.  Och allt syndofferstjurens fett skall han taga ut ur honom --
      det fett som omsluter inlvorna, och allt det fett som sitter p
      inlvorna,
  9.  och bda njurarna med det fett som sitter p dem invid lnderna,
      s ock leverfettet, vilket han skall frnskilja invid njurarna
      --
 10.  p samma stt som detta tages ut ur tackofferstjuren; och
      prsten skall frbrnna det p brnnoffersaltaret.
 11.  Men tjurens hud och allt hans ktt jmte hans huvud och hans
      ftter hans inlvor och hans orenlighet,
 12.  korteligen, allt det vriga av tjuren, skall han fra bort
      utanfr lgret till en ren plats, dr man slr ut askan, och
      brnna upp det p ved i eld; p den plats dr man slr ut askan
      skall det brnnas upp.

 13.  Och om Israels hela menighet begr synd ouppstligen, och utan
      att frsamlingen mrker det, i det att de bryta mot ngot
      Herrens bud genom vilket ngot frbjudes och s draga sig
      skuld,
 14.  och den synd de hava begtt sedan bliver knd, s skall
      frsamlingen offra en ungtjur till syndoffer.  De skola fra
      honom fram infr uppenbarelsetltet;
 15.  och de ldste i menigheten skola lgga sina hnder p tjurens
      huvud infr Herrens ansikte, och sedan skall man slakta tjuren
      infr HERRENS ansikte.
 16.  Och den smorde prsten skall bra ngot av tjurens blod in i
      uppenbarelsetltet,
 17.  och prsten skall doppa sitt finger i blodet och stnka sju
      gnger infr HERRENS ansikte, vid frlten.
 18.  Drefter skall han med blodet bestryka hornen p det altare som
      str infr HERRENS ansikte i uppenbarelsetltet; men allt det
      vriga blodet skall han gjuta ut vid foten av
      brnnoffersaltaret, som str vid ingngen till
      uppenbarelsetltet.
 19.  Och allt tjurens fett skall han taga ut ur honom och frbrnna
      det p altaret.
 20.  S skall han gra med tjuren; ssom han skulle gra med den
      frra syndofferstjuren, s skall han gra med denna.  Nr s
      prsten bringar frsoning fr dem, d bliver dem frltet.
 21.  Och han skall fra ut tjuren utanfr lgret och brnna upp
      honom, ssom han skulle gra med den frra tjuren.  Detta r
      syndoffret fr frsamlingen.

 22.  Om en hvding syndar, i det att han ouppstligen bryter mot
      ngot HERRENS, sin Guds, bud genom vilket ngot frbjudes, och
      han sjlv mrker att han har dragit sig skuld,
 23.  eller av ngon fr veta vilken synd han har begtt, s skall han
      ssom sitt offer fra fram en bock, ett felfritt djur av hankn.
 24.  Och han skall lgga sin hand p bockens huvud och sedan slakta
      honom p samma plats dr man slaktar brnnoffret, infr HERRENS
      ansikte.  Det r ett syndoffer.
 25.  Och prsten skall taga ngot av syndoffrets blod p sitt finger
      och stryka p brnnoffersaltarets horn; men det vriga blodet
      skall han gjuta ut vid foten av brnnoffersaltaret.
 26.  Och allt fettet skall han frbrnna p altaret, ssom det sker
      med tackoffersdjurets fett.  Nr s prsten bringar frsoning
      fr honom, till rening frn hans synd, d bliver honom frltet.

 27.  Och om ngon av det meniga folket syndar ouppstligen, drigenom
      att han bryter mot ngot HERRENS bud genom vilket ngot
      frbjudes, och han sjlv mrker att han har dragit sig skuld,
 28.  eller av ngon fr veta vilken synd han har begtt, s skall
      han, ssom sitt offer fr den synd han har begtt, fra fram en
      felfri get, ett djur av honkn.
 29.  Och han skall lgga sin hand p syndoffersdjurets huvud och
      sedan slakta syndoffersdjuret p den plats dr brnnoffersdjuren
      slaktas.
 30.  Och prsten skall taga ngot av blodet p sitt finger och stryka
      det p brnnoffersaltarets horn; men allt det vriga blodet
      skall han gjuta ut vid foten av altaret.
 31.  Och allt fettet skall han taga ut, p samma stt som fettet
      tages ut ur tackoffersdjuret, och prsten skall frbrnna det p
      altaret, till en vlbehaglig lukt fr HERREN.  Nr s prsten
      bringar frsoning fr honom, d bliver honom frltet.

 32.  Men om ngon vill offra ett lamm till syndoffer, s skall han
      fra fram ett felfritt djur av honkn.
 33.  Och han skall lgga sin hand p syndoffersdjurets huvud och
      sedan slakta det till syndoffer p samma plats dr man slaktar
      brnnoffersdjuren.
 34.  Och prsten skall taga ngot av syndoffrets blod p sitt finger
      och stryka p brnnoffersaltarets horn; men allt det vriga
      blodet skall han gjuta ut vid foten av altaret.
 35.  Och allt fettet skall han taga ut, p samma stt som fettet
      tages ut ur tackoffersfret, och prsten skall frbrnna det p
      altaret, ovanp Herrens eldsoffer.  Nr s prsten fr honom
      bringar frsoning fr den synd han har begtt, d bliver honom
      frltet.
*03/05 Tredje Mosebok (Leviticus), 5 Kapitlet
                Tredje Mosebok (Leviticus), 5 Kapitlet

                 Fortsttning av lagen om syndoffer.
                         Lagen om skuldoffer.

  1.  Och om ngon syndar, i det att han, nr han hr edsfrpliktelsen
      och kan vittna om ngot, vare sig han har sett det eller eljest
      frnummit det, likvl icke yppar detta och han slunda br p
      missgrning;
  2.  eller om ngon, utan att mrka det, kommer vid ngot orent --
      vare sig den dda kroppen av ett orent vilddjur, eller den dda
      kroppen av ett orent boskapsdjur, eller den dda kroppen av ngot
      slags orent smdjur -- och han s bliver oren och drager sig
      skuld;
  3.  eller om han, utan att mrka det, kommer vid en mnniskas
      orenhet, det m nu vara vad som helst varigenom hon kan vara
      oren, och han sedan fr veta det och han s drager sig skuld;
  4.  eller om ngon, utan att mrka det, svr i obetnksamhet med
      sina lppar ngot, vare sig ont eller gott -- det m nu vara vad
      som helst som man kan svrja i obetnksamhet -- och sedan kommer
      till insikt drom och han s drager sig skuld i ngot av dessa
      stycken:
  5.  s skall han, nr han har dragit sig skuld i ngot av dessa
      stycken, beknna det vari han har syndat
  6.  och ssom bot fr den synd han har begtt fra fram t HERREN
      ett hondjur av smboskapen, antingen en tacka eller en get, till
      syndoffer.  Och prsten skall bringa frsoning fr honom, till
      rening frn hans synd.

  7.  Men om han icke frmr bekosta ett sdant djur, s skall han
      ssom bot fr vad han har syndat bra fram t Herren tv
      turturduvor eller tv unga duvor, en till syndoffer och en till
      brnnoffer.
  8.  Dem skall han bra fram till prsten, och denne skall frst
      offra den som r avsedd till syndoffer.  Han skall vrida huvudet
      av den invid halsen, dock utan att frnskilja det.
  9.  Och han skall stnka ngot av syndoffrets blod p altarets vgg;
      men det vriga blodet skall utkramas vid foten av altaret.  Det
      r ett syndoffer.
 10.  Och den andra skall han offra till ett brnnoffer, p
      freskrivet stt.  Nr s prsten bringar frsoning fr honom,
      till rening frn den synd han har begtt, d bliver honom
      frltet.

 11.  Men om han icke kan anskaffa tv turturduvor eller tv unga
      duvor, s skall han ssom offer fr vad han har syndat bra fram
      en tiondedels efa fint mjl till syndoffer, men ingen olja skall
      han gjuta drp och ingen rkelse lgga drp, ty det r ett
      syndoffer.
 12.  Och han skall bra det fram till prsten, och prsten skall taga
      en handfull drav, det som utgr sjlva altaroffret, och
      frbrnna det p altaret, ovanp HERRENS eldsoffer.  Det r ett
      syndoffer.
 13.  Nr s prsten fr honom bringar frsoning fr den synd han har
      begtt i ngot av dessa stycken, d bliver honom frltet.  Och
      det vriga skall tillhra prsten, likasom vid spisoffret.

 14.  Och HERREN talade till Mose och sade:

 15.  Om ngon begr en orttrdighet, i det att han ouppstligen
      frsyndar sig genom att undanhlla ngot som r helgat t
      Herren, s skall han ssom bot fra fram t HERREN till
      skuldoffer av smboskapen en felfri vdur, efter det vrde du
      bestmmer i silver, till ett visst belopp siklar efter
      helgedomssikelns vikt.
 16.  Och han skall giva ersttning fr det som han har undanhllit av
      det helgade och skall lgga femtedelen av vrdet drtill; och
      detta skall han giva t prsten.  Nr s prsten bringar
      frsoning fr honom genom skuldoffersvduren, d bliver honom
      frltet.
 17.  Och om ngon, utan att veta det, syndar, i det att han bryter
      mot ngot HERRENS bud genom vilket ngot frbjudes, och han s
      drager sig skuld och br p missgrning,
 18.  s skall han ssom skuldoffer fra fram till prsten av
      smboskapen en felfri vdur, efter det vrde du bestmmer.  Nr
      s prsten fr honom bringar frsoning fr den synd han har
      begtt ouppstligen och utan att veta det, d bliver honom
      frltet.
 19.  Det r ett skuldoffer, ty han har dragit sig skuld infr
      HERREN.

6:1.  [1]
6:2.  [1]
6:3.  [1]
6:4.  [1]
6:5.  [1]
6:6.  [1]
6:7.  [1]

[1]  3 Mos 6:1--7 hr egentligen hit, men terfinns nedan.  --Red fr
     den elektroniska utgvan.
*03/06 Tredje Mosebok (Leviticus), 6 Kapitlet
  1.  Och HERREN talade till Mose och sade:
  2.  Om ngon syndar och begr en orttrdighet mot HERREN, i det att
      han infr sin nsta nekar angende ngot som denne har ombetrott
      honom eller verlmnat i hans hand, eller angende ngot som han
      med vld har tagit; eller i det att han med ortt avhnder sin
      nsta ngot;
  3.  eller i det att han, nr han har hittat ngot borttappat, nekar
      drtill och svr falskt i ngon sak, vad det nu m vara, vari en
      mnniska kan frsynda sig:
  4.  s skall den som s har syndat Och drmed dragit sig skuld
      terstlla vad han med vld har tagit eller med ortt tillgnat
      sig, eller det som har varit honom ombetrott, eller det
      borttappade som han har hittat,
  5.  eller vad det m vara, varom han har svurit falskt; han skall
      erstta det till dess fulla belopp och lgga femtedelen av
      vrdet drtill.  Han skall giva det t garen samma dag han br
      fram sitt skuldoffer.
  6.  Ty sitt skuldoffer skall han fra fram infr HERREN; en felfri
      vdur av smboskapen, efter det vrde du bestmmer, skall han
      ssom sitt skuldoffer fra fram till prsten.
  7.  Nr s prsten bringar frsoning fr honom infr HERRENS
      ansikte, d bliver honom frltet, vad han n m hava gjort, som
      har dragit skuld ver honom.

                Tredje Mosebok (Leviticus), 6 Kapitlet

                 Tillgg till lagarna om brnnoffer,
                       spisoffer och syndoffer.
                           Invigningsoffret.

  8.  Och Herren talade till Mose och sade:

  9.  Bjud Aron och hans sner och sg: Detta r lagen om brnnoffret:
      Brnnoffret skall ligga p altarets hrd hela natten intill
      morgonen, och elden p altaret skall drigenom hllas brinnande.
 10.  Och prsten skall iklda sig sin livrock av linne och iklda sig
      benklder av linne, fr att de m skyla hans ktt; drefter
      skall han taga bort askan vartill elden har frbrnt brnnoffret
      p altaret, och lgga den vid sidan av altaret.
 11.  Sedan skall han taga av sig sina klder och iklda sig andra
      klder och fra askan bort utanfr lgret till en ren plats.
 12.  Men elden p altaret skall hllas brinnande och fr icke
      slockna; prsten skall var morgon antnda ny ved drp.  Och han
      skall lgga brnnoffret drp och frbrnna fettstyckena av
      tackoffret drp.
 13.  Elden skall bestndigt hllas brinnande p altaret; den fr icke
      slockna.

 14.  Och detta r lagen om spisoffret: Arons sner skola bra fram
      det infr HERRENS ansikte, till altaret.
 15.  Och prsten skall taga en handfull drav, nmligen av det fina
      mjlet som hr till spisoffret, och av oljan, drtill all
      rkelsen som ligger p spisoffret, och detta, som utgr sjlva
      altaroffret, skall han frbrnna p altaret, till en vlbehaglig
      lukt fr HERREN.
 16.  Och det som r ver drav skola Aron och hans sner ta.  Osyrat
      skall det tas p en helig plats; i frgrden till
      uppenbarelsetltet skola de ta det.
 17.  Det skall icke bakas med surdeg.  Detta r deras del, det som jag
      har givit dem av mina eldsoffer.  Det r hgheligt likasom
      syndoffret och skuldoffret.
 18.  Allt mankn bland Arons barn m ta det.  Det skall vara deras
      evrdliga rtt av HERRENS eldsoffer, frn slkte till
      slkte.  Var och en som kommer drvid bliver helig.

 19.  Och HERREN talade till Mose och sade:
 20.  Detta r det offer som Aron och hans sner skola offra t HERREN
      p den dag d ngon av dem undfr smrjelsen: en tiondedels efa
      fint mjl ssom det dagliga spisoffret, hlften om morgonen och
      hlften om aftonen.
 21.  P plt skall det tillredas med olja, och du skall bra fram det
      hopkndat; och du skall offra det snderdelat, ssom nr man
      offrar ett spisoffer i stycken, till en vlbehaglig lukt fr
      HERREN.
 22.  Och den prst bland hans sner, som bliver smord i hans stlle,
      skall gra s.  Detta skall vara en evrdlig stadga.  Ssom ett
      heloffer skall det frbrnnas t HERREN.
 23.  En prsts spisoffer skall alltid vara ett heloffer; det fr icke
      tas.

 24.  Och HERREN talade till Mose och sade:
 25.  Tala till Aron och hans sner och sg: Detta r lagen om
      syndoffret: P samma plats dr brnnoffersdjuret slaktas skall
      ock syndoffersdjuret slaktas, infr HERRENS ansikte.  Det r
      hgheligt.
 26.  Den prst som offrar syndoffret skall ta det; p en helig plats
      skall det tas, i frgrden till uppenbarelsetltet.
 27.  Var och en som kommer vid kttet bliver helig.  Och om ngot av
      blodet stnkes p ngons klder, s skall man avtv det
      bestnkta stllet p en helig plats.
 28.  Ett lerkrl vari kokningen har skett skall sndersls; men har
      kokningen skett i ett kopparkrl, s skall detta skuras och
      skljas med vatten.
 29.  Allt mankn bland prsterna m ta det.  Det r hgheligt.
 30.  Men intet syndoffer av vars blod ngot bres in i
      uppenbarelsetltet till att bringa frsoning i helgedomen fr
      tas; det skall brnnas upp i eld.
*03/07 Tredje Mosebok (Leviticus), 7 Kapitlet
                Tredje Mosebok (Leviticus), 7 Kapitlet

                Tillgg till lagarna om skuldoffer och
                  tackoffer.  Prstens mbetslott av
                               offren.

  1.  Och detta r lagen om skuldoffret: Det r hgheligt.
  2.  P samma plats dr man slaktar brnnoffersdjuret skall man
      slakta skuldoffersdjuret.  Och man skall stnka dess blod p
      altaret runt omkring.
  3.  Och allt dess fett skall man offra, svansen och det fett som
      omsluter inlvorna,
  4.  och bda njurarna med det fett som sitter p dem invid lnderna,
      s ock leverfettet, vilket man skall frnskilja invid njurarna.
  5.  Och prsten skall frbrnna det p altaret till ett eldsoffer t
      HERREN.  Det r ett skuldoffer.
  6.  Allt mankn bland prsterna m ta det; p en helig plats skall
      det tas; det r hgheligt.
  7.  Vad som gller om syndoffret skall ock glla om skuldoffret;
      samma lag skall glla fr dem bda.  Den prst som bringar
      frsoning drmed, honom skall det tillhra.
  8.  Och nr en prst br fram brnnoffer for ngon, skall huden av
      det framburna brnnoffersdjuret tillhra den prsten.
  9.  Och ett spisoffer som r bakat i ugn, eller som r tillrett i
      panna eller p plt, skall alltid tillfalla den prst som br
      fram det.
 10.  Men ett spisoffer som r begjutet med olja, eller som frambres
      torrt, skall alltid tillfalla Arons sner gemensamt, den ene
      likavl som den andre.

 11.  Och detta r lagen om tackoffret, nr ett sdant bres fram t
      HERREN:
 12.  Om ngon vill bra fram ett sdant till lovoffer, s skall han,
      frutom det till lovoffret hrande slaktdjuret, bra fram
      osyrade kakor, begjutna med olja, och osyrade tunnkakor, smorda
      med olja, och fint mjl, hopkndat, i form av kakor, begjutna
      med olja.
 13.  Jmte kakor av syrat brd skall han bra fram detta sitt offer,
      frutom det slaktdjur som hr till det tackoffer han br fram
      ssom lov offer.
 14.  Av detta offer skall han bra fram en kaka av vart slag, ssom
      en grd t HERREN; den prst som stnker tackoffrets blod p
      altaret, honom skall den tillhra.
 15.  Och kttet av det slaktdjur, som hr till det tackoffer som
      bres fram ssom lovoffer, skall tas samma dag det har offrats;
      intet drav m lmnas kvar till fljande morgon.
 16.  Om dremot det slaktoffer som ngon vill bra fram r ett
      lftesoffer eller ett frivilligt offer, s skall offerdjuret
      likaledes tas samma dag det har offrats; dock m det som har
      blivit ver drav tas den fljande dagen.
 17.  Bliver nd ngot ver av offerkttet, skall detta p tredje
      dagen brnnas upp i eld.
 18.  Om ngon p tredje dagen ter av tackofferskttet, s bliver
      offret icke vlbehagligt; honom som har burit fram det skall det
      d icke rknas till godo, det skall anses ssom en
      vederstygglighet.  Den som ter drav kommer att bra p
      missgrning.
 19.  Ej heller m det ktt tas, som har kommit vid ngot orent, utan
      det skall brnnas upp i eld.  Fr vrigt m kttet tas av var
      och en som r ren.
 20.  Men den som ter ktt av HERRENS tackoffer, medan orenhet lder
      vid honom, han skall utrotas ur sin slkt.
 21.  Och om ngon har kommit vid ngot orent -- vare sig en mnniskas
      orenhet, eller ett orent djur, eller vilken oren styggelse det
      vara m -- och han likvl ter ktt av HERRENS tackoffer, s
      skall han utrotas ur sin slkt.

 22.  Och HERREN talade till Mose och sade:
 23.  Tala till Israels barn och sg: Intet fett av fkreatur, fr
      eller getter skolen I ta.
 24.  Fettet av ett sjlvdtt eller ihjlrivet djur m eljest anvndas
      till alla slags behov, men ta det skolen I icke.
 25.  Ty var och en som ter fettet av ngot djur varav man br fram
      eldsoffer t HERREN, vem det vara m som ter drav, han skall
      utrotas ur sin slkt.
 26.  Och intet blod skolen I frtra varken av fglar eller av
      boskap, var I n ren bosatta.
 27.  Var och en som frtr ngot blod, han skall utrotas ur sin
      slkt.

 28.  Och HERREN talade till Mose och sade:
 29.  Tala till Israels barn och sg: Den som vill offra ett tackoffer
      t HERREN, han skall av detta sitt tackoffer bra fram t HERREN
      den vederbrliga offergvan.
 30.  Med egna hnder skall han bra fram HERRENS eldsoffer; fettet
      jmte bringan skall han bra fram, bringan till att viftas ssom
      ett viftoffer infr HERRENS ansikte.
 31.  Och prsten skall frbrnna fettet p altaret, men bringan skall
      tillhra Aron och hans sner.
 32.  Ocks det hgra lrstycket skolen I giva t prsten, ssom en
      grd av edra tackoffer.
 33.  Den bland Arons sner, som offrar tackoffrets blod och fettet,
      han skall hava det hgra lrstycket till sin del.
 34.  Ty av Israels barns tackoffer tager jag viftoffersbringan och
      offergrdslret och giver dem t prsten Aron och t hans sner
      till en evrdlig rtt av Israels barn.

 35.  Detta r Arons och hans sners mbetslott av HERRENS eldsoffer,
      den lott som gavs dem den dag de frdes fram till att bliva
      HERRENS prster
 36.  vilken lott, efter HERRENS befallning p den dag d han smorde
      dem, skulle givas dem av Israels barn, till en evrdlig rtt,
      slkte efter slkte.

 37.  Detta r lagen om brnnoffret, spisoffret, syndoffret,
      skuldoffret, handfyllningsoffret och tackoffret,
 38.  vilken HERREN p Sinai berg gav Mose, p den dag d han bjd
      Israels barn att de skulle offra sina offer t HERREN, i Sinais
      ken.
*03/08 Tredje Mosebok (Leviticus), 8 Kapitlet
                Tredje Mosebok (Leviticus), 8 Kapitlet

                         Prstens invigning.

  1.  Och HERREN talade till Mose och sade:
  2.  Tag Aron och hans sner jmte honom samt deras klder och
      smrjelseoljan, s ock syndofferstjuren och de tv vdurarna och
      korgen med de osyrade brden.
  3.  Frsamla sedan hela menigheten vid ingngen till
      uppenbarelsetltet.
  4.  Och Mose gjorde ssom HERREN hade bjudit honom, och menigheten
      frsamlade sig vid ingngen till uppenbarelsetltet.
  5.  Och Mose sade till menigheten: Detta r vad HERREN har bjudit
      mig att gra.
  6.  Och Mose frde fram Aron och hans sner och tvdde dem med
      vatten.
  7.  Och han satte livkldnaden p honom och omgjordade honom med
      bltet och kldde p honom kpan och satte p honom efoden och
      omgjordade honom med efodens skrp och fste drmed ihop
      alltsammans p honom.
  8.  Och han satte p honom brstsklden och lade urim och tummim in
      i sklden.
  9.  Och han satte huvudbindeln p hans huvud och satte p
      huvudbindeln framtill den gyllene plten, det heliga diademet,
      ssom HERREN hade bjudit Mose.
 10.  Och Mose tog smrjelseoljan och smorde tabernaklet och allt vad
      dri var och helgade allt;
 11.  och han stnkte drmed sju gnger p altaret och smorde altaret
      och alla dess tillbehr och bckenet jmte dess fotstllning,
      fr att helga dem.
 12.  Och han gt smrjelseolja p Arons huvud och smorde honom fr
      att helga honom.
 13.  Och Mose frde fram Arons sner och satte livkldnader p dem
      och omgjordade dem med blten och band huvor p dem, ssom
      HERREN hade bjudit Mose.

 14.  Och han frde fram syndofferstjuren, och Aron och hans sner
      lade sina hnder p syndofferstjurens huvud.
 15.  Sedan slaktades den, och Mose tog blodet och strk med sitt
      finger p altarets horn runt omkring och renade altaret; men det
      vriga blodet gt han ut vid foten av altaret och helgade detta
      och bragte frsoning fr det.
 16.  Och han tog allt det fett som satt p inlvorna, s ock
      leverfettet och bda njurarna med fettet p dem; och Mose
      frbrnde det p altaret.
 17.  Men det vriga av tjuren, hans hud och ktt och orenlighet,
      brnde han upp i eld utanfr lgret ssom HERREN hade bjudit
      Mose.

 18.  Och han frde fram brnnoffersvduren, och Aron och hans sner
      lade sina hnder p vdurens huvud.
 19.  Sedan slaktades den, och Mose stnkte blodet p altaret runt
      omkring;
 20.  men sjlva vduren delade han i dess stycken.  Och Mose frbrnde
      huvudet och styckena och istret;
 21.  inlvorna och ftterna tvdde han i vatten.  Sedan frbrnde Mose
      hela vduren p altaret.  Det var ett brnnoffer till en
      vlbehaglig lukt, det var ett eldsoffer t HERREN, Ssom HERREN
      hade bjudit Mose.

 22.  Drefter frde han fram den andra vduren, handfyllningsvduren,
      och Aron och hans sner lade sina hnder p vdurens huvud.
 23.  Sedan slaktades den, och Mose tog av dess blod och bestrk Arons
      hgra rsnibb och tummen p hans hgra hand och stortn p hans
      hgra fot.
 24.  Drefter frde han fram Arons sner.  Och Mose bestrk med blodet
      deras hgra rsnibb och tummen p deras hgra hand och stortn
      p deras hgra fot; men det vriga blodet stnkte Mose p
      altaret runt omkring.
 25.  Och han tog fettet, svansen och allt det fett som satt p
      inlvorna, s ock leverfettet och bda njurarna med fettet p
      dem, drtill det hgra lrstycket.
 26.  Och ur korgen med de osyrade brden, som stod infr HERRENS
      ansikte, tog han en osyrad kaka, en oljebrdskaka och en
      tunnkaka och lade detta p fettstyckena och det hgra
      lrstycket.
 27.  Och alltsammans lade han p Arons och hans sners hnder och
      viftade det ssom ett viftoffer infr HERRENS ansikte.
 28.  Sedan tog Mose det ur deras hnder och frbrnde det p altaret,
      ovanp brnnoffret.  Det var ett handfyllningsoffer till en
      vlbehaglig lukt, det var ett eldsoffer t HERREN.
 29.  Och Mose tog bringan och viftade den ssom ett viftoffer infr
      HERRENS ansikte; av handfyllningsoffrets vdur fick Mose detta
      till sin del, ssom HERREN hade bjudit Mose.

 30.  Och Mose tog av smrjelseoljan och av blodet p altaret och
      stnkte p Aron -- p hans klder -- och likaledes p hans sner
      och hans sners klder; han helgade s Aron -- hans klder --
      och likaledes hans sner och hans sners klder.
 31.  Och Mose sade till Aron och till hans sner: Koken kttet vid
      ingngen till uppenbarelsetltet, och ten det dr jmte brdet
      som r i handfyllningskorgen, ssom jag har bjudit och sagt:
      Aron och hans sner skola ta det.
 32.  Men vad som bliver ver av kttet; eller av brdet, det skolen I
      brnna upp i eld.
 33.  Och under sju dagar skolen I icke g bort ifrn
      uppenbarelsetltets ingng, icke frrn edra handfyllningsdagar
      ro ute, ty sju dagar skall eder handfyllning vara.
 34.  Och HERREN har bjudit, att ssom det i dag har tillgtt, s
      skall det ock sedan tillg, p det att frsoning m bringas fr
      eder.
 35.  Vid ingngen till uppenbarelsetltet skolen I stanna kvar i sju
      dygn, dag och natt, och I skolen iakttaga vad HERREN har bjudit
      eder iakttaga, p det att I icke mn d; ty s r mig bjudet.

 36.  Och Aron och hans sner gjorde allt vad HERREN hade bjudit genom
      Mose.
*03/09 Tredje Mosebok (Leviticus), 9 Kapitlet
                Tredje Mosebok (Leviticus), 9 Kapitlet

                         Arons frsta offer.

  1.  Och p ttonde dagen kallade Mose till sig Aron och hans sner
      och de ldste i Israel.
  2.  Och han sade till Aron: Tag dig en tjurkalv till syndoffer och
      en vdur till brnnoffer, bda felfria, och fr dem fram infr
      HERRENS ansikte.
  3.  Och tala till Israels barn och sg: Tagen en bock till syndoffer
      och en kalv och ett lamm, bda rsgamla och felfria, till
      brnnoffer,
  4.  s ock en tjur och en vdur till tackoffer, att offra infr
      HERRENS ansikte, drtill ett spisoffer, begjutet med olja; ty i
      dag uppenbarar sig HERREN fr eder.
  5.  Och de togo det som Mose hade givit dem befallning om och frde
      det fram infr uppenbarelsetltet; och hela menigheten trdde
      fram och stllde sig infr HERRENS ansikte.
  6.  D sade Mose: Detta r vad HERREN har bjudit eder gra; s
      skall HERRENS hrlighet visa sig fr eder.

  7.  Och Mose sade till Aron: Trd fram till altaret och offra ditt
      syndoffer och ditt brnnoffer, och bringa frsoning fr dig
      sjlv och folket; offra sedan folkets offer och bringa frsoning
      fr dem, ssom HERREN har bjudit.
  8.  D trdde Aron fram till altaret och slaktade sin
      syndofferskalv.
  9.  Och Arons sner buro fram blodet till honom, och han doppade
      sitt finger i blodet och strk p altarets horn, men det vriga
      blodet gt han ut vid foten av altaret.
 10.  Och syndoffersdjurets fett, njurar och leverfett frbrnde han
      p altaret, ssom HERREN hade bjudit Mose.
 11.  Men kttet och huden brnde han upp i eld utanfr lgret.
 12.  Sedan slaktade han brnnoffersdjuret.  Och Arons sner rckte
      honom blodet, och han stnkte det p altaret runt omkring.
 13.  Och de rckte honom brnnoffersdjuret, delat i sina stycken,
      och dess huvud, och han frbrnde det p altaret.
 14.  Och han tvdde inlvorna och ftterna och frbrnde dem ovanp
      brnnoffret, p altaret.

 15.  Drefter frde han fram folkets offer.  Han tog folkets
      syndoffersbock och slaktade honom och offrade honom till
      syndoffer, p samma stt som det frra syndoffersdjuret.
 16.  Och han frde fram brnnoffersdjuren och offrade dem p
      freskrivet stt.
 17.  Och han bar fram spisoffret och tog en handfull drav och
      frbrnde detta p altaret, frutom morgonens brnnoffer.
 18.  Sedan slaktade han tjuren och vduren, som voro folkets
      tackoffer.  Och Arons sner rckte honom blodet, och han stnkte
      det p altaret runt omkring.
 19.  Och fettstyckena av tjuren, samt av vduren svansen och vad som
      omsluter inlvorna, s ock njurarna och leverfettet,
 20.  dessa fettstycken lade de p bringorna; och han frbrnde
      fettstyckena p altaret.
 21.  Men bringorna och det hgra lrstycket viftade Aron till ett
      viftoffer infr HERRENS ansikte, ssom Mose hade bjudit.

 22.  Och Aron lyfte upp sina hnder ver folket och vlsignade
      det.  Drefter steg han ned, sedan han hade offrat syndoffret,
      brnnoffret och tackoffret.
 23.  Och Mose och Aron gingo in i uppenbarelsetltet; sedan gingo de
      ter ut och vlsignade folket.  D visade sig HERRENS hrlighet
      fr allt folket.
 24.  Och eld gick ut frn HERREN och frtrde brnnoffret och
      fettstyckena p altaret.  Och allt folket sg detta; d jublade
      de och fllo ned p sina ansikten.
*03/10 Tredje Mosebok (Leviticus), 10 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 10 Kapitlet

               Arons sners synd och straff.  Frbud fr
                 prsterna att under sin tjnstgring
               dricka vin.  Prsternas andel av offren.

  1.  Men Arons sner Nadab och Abihu togo var sitt fyrfat och lade
      eld i dem och strdde rkelse drp och buro fram infr HERRENS
      ansikte frmmande eld, annan eld n den han hade givit dem
      befallning om.
  2.  D gick eld ut frn HERREN och frtrde dem, s att de fllo
      dda ned infr HERRENS ansikte.
  3.  Och Mose sade till Aron: Detta r vad HERREN har talat och
      sagt:
        P dem som st mig nra vill jag bevisa mig helig,
        och infr allt folket bevisa mig hrlig.
      Och Aron teg stilla.
  4.  Och Mose kallade till sig Misael och Elsafan, Arons farbroder
      Ussiels sner, och sade till dem: Trden fram och bren edra
      frnder bort ifrn helgedomen och fren den utanfr lgret.
  5.  D trdde de fram och buro bort dem i deras livkldnader,
      utanfr lgret, ssom Mose hade sagt.
  6.  Och Mose sade till Aron och till hans sner Eleasar och Itamar:
      I skolen icke hava edert hr oordnat, ej heller riva snder
      edra klder, p det att I icke mn d och draga frtrnelse ver
      hela menigheten.  Men edra brder, hela Israels hus, m grta
      ver denna brand som HERREN har upptnt.
  7.  Och I skolen icke g bort ifrn uppenbarelsetltets ingng, p
      det att I icke mn d; ty HERRENS smrjelseolja r p eder.
      Och de gjorde ssom Mose hade sagt.

  8.  Och HERREN talade till Aron och sade:
  9.  Varken du sjlv eller dina sner m dricka vin eller starka
      drycker, nr I skolen g in i uppenbarelsetltet, p det att I
      icke mn d.  Det skall vara en evrdlig stadga fr eder frn
      slkte till slkte.
 10.  I skolen skilja mellan heligt och oheligt, mellan orent och
      rent;
 11.  och I skolen lra Israels barn alla de stadgar som HERREN har
      kungjort fr dem genom Mose.

 12.  Och Mose sade till Aron och till Eleasar och Itamar, hans
      kvarlevande sner: Tagen det spisoffer som har blivit ver av
      HERRENS eldsoffer, och ten det osyrat vid sidan av altaret, ty
      det r hgheligt.
 13.  I skolen ta det p en helig plats; ty det r din och dina
      sners stadgade rtt av HERRENS eldsoffer; s r mig bjudet.
 14.  Och viftoffersbringan och offergrdslret skola tas av dig, och
      av dina sner och dina dttrar jmte dig, p en ren plats, ty de
      ro dig givna ssom din och dina sners stadgade rtt av Israels
      barns tackoffer.
 15.  Jmte eldsoffren -- fettstyckena -- skola offergrdslret och
      viftoffersbringan bras fram fr att viftas ssom ett viftoffer
      infr HERRENS ansikte; och de skola ssom en evrdlig rtt
      tillhra dig och dina sner jmte dig, ssom HERREN har bjudit.

 16.  Och Mose frgade efter syndoffersbocken, men den befanns vara
      uppbrnd.  D frtrnades han p Eleasar och Itamar, Arons
      kvarlevande sner, och sade:
 17.  Varfr haven I icke tit syndoffret p den heliga platsen?  Det
      r ju hgheligt.  Och han har givit eder det, fr att I skolen
      borttaga menighetens missgrning och bringa frsoning fr dem
      infr HERRENS ansikte.
 18.  Se, dess blod har icke blivit inburet i helgedomens inre;
      drfr skullen I p heligt omrde hava tit upp kttet, ssom
      jag hade bjudit.
 19.  Men Aron sade till Mose: Se, de hava i dag offrat sitt
      syndoffer och sitt brnnoffer infr HERRENS ansikte, och mig har
      vederfarits vad du vet.  Om jag nu i dag te syndoffersktt,
      skulle detta vara HERREN vlbehagligt?
 20.  Nr Mose hrde detta, var han till freds.
*03/11 Tredje Mosebok (Leviticus), 11 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 11 Kapitlet

                         Rena och orena djur.

  1.  Och HERREN talade till Mose och Aron och sade till dem:
  2.  Talen till Israels barn och sgen:

      Dessa ro de djur som I fn ta bland alla fyrfotadjur p
      jorden:
  3.  alla de fyrfotadjur som hava klvar och hava dem helkluvna, och
      som idissla, dem fn I ta.
  4.  Men dessa skolen I icke ta av de idisslande djuren och av dem
      som hava klvar: kamelen, ty han idisslar vl, men har icke
      klvar, han skall glla fr eder ssom oren; klippdassen, ty han
      idisslar vl
  5.  men har icke klvar, han skall glla for eder ssom oren; haren,
      ty han idisslar vl,
  6.  men har icke klvar, han skall glla fr eder ssom oren;
      svinet,
  7.  ty det har vl klvar och har dem helkluvna, men det idisslar
      icke, det skall glla fr eder ssom orent.
  8.  Av dessa djurs ktt skolen I icke ta, ej heller skolen I komma
      vid deras dda kroppar; de skola glla fr eder ssom orena.

  9.  Detta r vad I fn ta av allt det som lever i vattnet: allt det
      i vattnet, vare sig i sjar eller i strmmar, som har fenor och
      fjll, det fn I ta.
 10.  Men allt det i sjar och strmmar, som icke har fenor och fjll,
      bland allt det som rr sig i vattnet, bland alla levande
      varelser i vattnet, det skall vara en styggelse fr eder.
 11.  Ja, de skola vara en styggelse fr eder; av deras ktt skolen I
      icke ta, och deras dda kroppar skolen I rkna ssom en
      styggelse.
 12.  Allt det i vattnet, som icke har fenor och fjll, skall vara en
      styggelse fr eder.

 13.  Och bland fglarna skolen I rkna dessa ssom en styggelse, de
      skola icke tas, de ro en styggelse: rnen, lammgamen,
      havsrnen,
 14.  gladan, falken med dess arter,
 15.  alla slags korpar efter deras arter,
 16.  strutsen, tahemasfgeln, fiskmsen, hken med dess arter,
 17.  ugglan, dykfgeln, uven,
 18.  tinsemetfgeln, pelikanen,
 19.  asgamen, hgern, regnpiparen med dess arter, hrfgeln och
      fldermusen.

 20.  Alla de flygande smdjur som g p fyra ftter skola vara en
      styggelse fr eder.
 21.  Av alla flygande smdjur, som g p fyra ftter fn I allenast
      ta dem som ovanfr sina ftter hava tv ben att hoppa med p
      jorden.
 22.  Dessa fn I ta bland grshopporna: arbe med dess arter, soleam
      med dess arter, hargol med dess arter och hagab med dess arter.
 23.  Men alla andra flygande smdjur som hava fyra ftter skola vara
      en styggelse fr eder.

 24.  Genom fljande djur dragen I eder orenhet; var och en som
      kommer vid deras dda kroppar skall vara oren nda till aftonen,
 25.  och var och en som har burit bort ngon sdan dd kropp skall
      tv sina klder och vara oren nda till aftonen:
 26.  alla de fyrfotadjur som hava klvar, men icke helkluvna, och som
      icke idissla, de skola glla fr eder ssom orena.  Var och en
      som kommer vid dem bliver oren.
 27.  Och alla slags fyrfotade djur som g p tassar skola glla fr
      eder ssom orena.  Var och en som kommer vid deras dda kroppar
      skall vara oren nda till aftonen.
 28.  Och den som har burit bort en sdan dd kropp, han skall tv
      sina klder och vara oren nda till aftonen; de skola glla fr
      eder ssom orena.

 29.  Och bland de smdjur som rra sig p jorden skola dessa glla
      fr eder ssom orena: vesslan, jordrttan, dlan med dess arter,
 30.  anakan, koadjuret, letaan, hometdjuret och kameleonten.
 31.  Dessa ro de som skola glla fr eder ssom orena bland alla
      smdjur.  Var och en som kommer vid dem, sedan de ro dda,
      skall vara oren nda till aftonen.
 32.  Och allt varp ngot sdant djur faller, sedan det r dtt,
      bliver orent, vare sig det r ngot slags trkrl, eller det r
      klder, eller ngot av skinn, eller en sck, eller vilken annan
      sak det vara m, som anvndes till ngot behov.  Man skall lgga
      det i vatten, och det skall vara orent nda till aftonen; s
      bliver det rent.
 33.  Och om ngot sdant faller i ngot slags lerkrl, s bliver allt
      som r i detta orent, och krlet skolen I sl snder.
 34.  Allt slags mat dri, allt som man ter tillrett med vatten, det
      bliver orent; och allt slags dryck i ngot slags krl, allt som
      man dricker, det bliver orent drav.
 35.  Och allt varp ngon sdan dd kropp faller bliver orent.  r det
      en ugn eller en hrd, skall den frstras, ty den bliver
      oren.  Och den skall glla fr eder ssom oren.
 36.  Men en klla eller en brunn, en plats dit vatten samlar sig,
      skall frbliva ren; men kommer ngon vid sjlva den dda
      kroppen, bliver han oren.
 37.  Och om en sdan dd kropp faller p ngot slags utsdeskorn,
      ngot man sr, d frbliver detta rent.
 38.  Men om vatten har kommit p sden och ngon sdan dd kropp
      sedan faller drp, s skall den glla fr eder ssom oren.

 39.  Och om ngot fyrfotadjur som fr tas av eder dr, s skall den
      som kommer vid dess dda kropp vara oren nda till aftonen.
 40.  Och den som ter ktt av en sdan dd kropp, han skall tv sina
      klder och vara oren nda till aftonen.  Och den som har burit
      bort ngon sdan dd kropp, han skall tv sina klder och vara
      oren nda till aftonen.

 41.  Och alla slags smdjur som rra sig p jorden ro en styggelse;
      de skola icke tas.
 42.  Varken av det som gr p buken eller av det som gr p fyra
      eller flera ftter, bland alla de smdjur som rra sig p
      jorden, skolen I ta ngot, ty de ro en styggelse.
 43.  Gren eder icke sjlva till en styggelse genom ngot sdant
      djur, och dragen eder icke orenhet genom sdana, s att I
      bliven orenade genom dem.
 44.  Ty jag r HERREN, eder Gud; och I skolen hlla eder heliga och
      vara heliga, ty jag r helig.  Och I skolen icke draga eder
      orenhet genom ngot av de smdjur som rra sig p jorden.
 45.  Ty jag r HERREN, som har frt eder upp ur Egyptens land, fr
      att jag skall vara eder Gud.  S skolen I nu vara heliga, ty jag
      r helig.

 46.  Detta r lagen om fyrfotadjuren, och om fglarna, och om alla
      slags levande varelser som rra sig i vattnet, och om alla slags
      smdjur p jorden,
 47.  fr att man skall kunna skilja mellan orent och rent, mellan de
      djur som f tas och de djur som icke f tas.
*03/12 Tredje Mosebok (Leviticus), 12 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 12 Kapitlet

                       Barnafderskors rening.

  1.  Och HERREN talade till Mose och sade:
  2.  Tala till Israels barn och sg: Nr en kvinna fder barn och det
      r ett gossebarn som hon har ftt, s skall hon vara oren i sju
      dagar; lika mnga dagar som vid sin mnadsrening skall hon vara
      oren.
  3.  Och p ttonde dagen skall barnets frhud omskras.
  4.  Och sedan skall hon stanna hemma trettiotre dagar, under sitt
      reningsflde.  Hon skall icke komma vid ngot heligt och fr icke
      heller komma till helgedomen, frrn hennes reningsdagar ro
      ute.
  5.  Men om det r ett flickebarn som hon har ftt, s skall hon vara
      oren i tv veckor, p samma stt som vid sin mnadsrening; och
      sedan skall hon stanna hemma i sextiosex dagar, under sitt
      reningsflde.
  6.  Och nr hennes reningsdagar ro ute, vare sig efter son eller
      efter dotter, skall hon fra fram ett rsgammalt lamm ssom
      brnnoffer, och en ung duva eller en turturduva ssom
      syndoffer, till uppenbarelsetltets ingng, till prsten.
  7.  Och han skall offra detta infr HERRENS ansikte och bringa
      frsoning fr henne, s bliver hon ren frn sitt
      blodflde.  Detta r lagen om en barnafderska, nr hon har ftt
      ett gossebarn, och nr hon har ftt ett flickebarn.
  8.  Och om hon icke frmr bekosta ett fr, s skall hon taga tv
      turturduvor eller tv unga duvor, en till brnnoffer och en till
      syndoffer.  Och prsten skall bringa frsoning fr henne, s
      bliver hon ren.
*03/13 Tredje Mosebok (Leviticus), 13 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 13 Kapitlet

                  Spetlska p mnniskor och klder.

  1.  Och HERREN talade till Mose och Aron och sade:

  2.  Nr ngon p sin kropps hud fr en upphjning eller ett utslag
      eller en ljus flck, och drav uppstr ett spetlskeartat ont p
      hans kropps hud, s skall han fras till prsten Aron eller till
      en av hans sner, prsterna.
  3.  Om d prsten, nr han beser det angripna stllet p hans kropps
      hud, finner att hret p det angripna stllet har vitnat, och
      att det angripna stllet visar sig djupare n den vriga huden
      p kroppen, s r han angripen av spetlska; och sedan prsten
      har besett honom skall han frklara honom oren.
  4.  Och om det r en vit flck som synes p hans kropps hud, men den
      icke visar sig djupare n den vriga huden, och hret drp icke
      har vitnat, s skall prsten hlla den angripne innestngd i sju
      dagar.
  5.  Om d prsten, nr han p sjunde dagen beser honom, finner att
      det angripna stllet visar sig ofrndrat, och att det onda icke
      har utbrett sig p huden, s skall prsten fr andra gngen
      hlla honom innestngd i sju dagar.
  6.  Om d prsten, nr han p sjunde dagen beser honom fr andra
      gngen, finner att det angripna stllet har bleknat, och att det
      onda icke har utbrett sig p huden, s skall prsten frklara
      honom ren, ty d r det ett vanligt utslag, och sedan han har
      tvtt sina klder, r han ren.
  7.  Men om utslaget utbreder sig p huden, sedan han har ltit bese
      sig av prsten fr att frklaras ren, och han nu fr andra
      gngen lter bese sig av prsten
  8.  och prsten d, nr han beser honom, finner att utslaget har
      utbrett sig p huden, s skall prsten frklara honom oren, ty
      d r det spetlska.

  9.  Nr ngon bliver angripen av spetlska, skall han fras till
      prsten.
 10.  Om d prsten, nr han beser honom, finner en vit upphjning p
      huden, och ser att hret dr har vitnat, och att svallktt
      bildar sig i upphjningen,
 11.  s r det gammal spetlska p hans kropps hud, och prsten skall
      frklara honom oren; han skall d icke stnga honom inne, ty han
      r oren.
 12.  Men om spetlskan s har brutit ut p huden, att p den angripne
      hela huden, frn huvud till ftter, verallt dr prsten ser, r
      betckt av spetlska
 13.  och prsten allts, nr han beser honom, finner att spetlska
      betcker hela hans kropp, s skall han frklara den angripne
      ren.  Hela hans kropp har blivit vit; han r ren.
 14.  Men s snart svallktt visar sig p honom, r han oren.
 15.  Nr prsten ser svallkttet, skall han frklara honom oren;
      svallkttet r orent, det r spetlska.
 16.  Men om svallkttet frndrar sig och stllet bliver vitt, s
      skall han komma till prsten.
 17.  Om d prsten, nr han beser honom, finner att det angripna
      stllet har blivit vitt, s skall prsten frklara den angripne
      ren, han r d ren.

 18.  Nr ngon p sin kropps hud har haft en bulnad som har blivit
      lkt,
 19.  men sedan, p det stlle dr bulnaden var, en vit upphjning
      eller en rdvit flck visar sig, s skall han lta bese sig av
      prsten.
 20.  Om d prsten, nr han beser honom, finner att stllet visar sig
      lgre n den vriga huden, och att hret drp har vitnat, s
      skall prsten frklara honom oren; ty d r han angripen av
      spetlska, som har brutit ut dr bulnaden var.
 21.  Men om prsten, nr han beser stllet, finner att vitt hr
      saknas dr, och att stllet icke r lgre n den vriga huden,
      och att det r blekt, s skall prsten hlla honom innestngd i
      sju dagar.
 22.  Om d det onda utbreder sig p huden, s skall prsten frklara
      honom oren, ty d r han angripen.
 23.  Men om den ljusa flcken bliver ofrndrad dr den r och icke
      utbreder sig, d r det ett mrke efter bulnaden, och prsten
      skall frklara honom ren.

 24.  Men om ngon p sin kropps hud fr ett brnnsr, och om av
      rrbildningen i brnnsret sedan bliver en rdvit eller vit
      flck
 25.  och prsten, nr han beser stllet, finner att hret p flcken
      har vitnat, och att den visar sig djupare n den vriga huden,
      s r mannen angripen av spetlska, som har brutit ut dr
      brnnsret var; och prsten skall frklara honom oren, ty d r
      han angripen av spetlska.
 26.  Men om prsten, nr han beser stllet, finner att vitt hr
      saknas p den ljusa flcken, och att stllet icke r lgre n
      den vriga huden, och att det r blekt, s skall prsten hlla
      honom innestngd i sju dagar.
 27.  Om d prsten, nr han p sjunde dagen beser honom, finner att
      det onda har utbrett sig p huden, s skall prsten frklara
      honom oren ty d r han angripen av spetlska.
 28.  Men om den ljusa flcken bliver ofrndrad dr den r och icke
      utbreder sig p huden och frbliver blek, d r det en
      upphjning efter brnnsret, och prsten skall frklara honom
      ren, ty det r ett mrke efter brnnsret.

 29.  Nr p en man eller en kvinna ngot stlle p huvudet eller p
      hakan bliver angripet
 30.  och prsten, d han beser det angripna stllet, finner att det
      visar sig djupare n den vriga huden och att gulaktigt tunt hr
      finnes dr, s skall prsten frklara den angripne oren, ty d
      r det spetlskeskorv, huvud- eller hakspetlska.
 31.  Men om prsten, nr han beser det angripna stllet med skorven,
      finner, att om det n icke visar sig djupare n den vriga
      huden, svart hr likvl saknas dr, s skall prsten hlla den
      av skorven angripne innestngd i sju dagar.
 32.  Om d prsten, nr han p sjunde dagen beser det angripna
      stllet, finner att skorven icke har utbrett sig, och att dr
      icke finnes ngot gulaktigt hr, och att skorven icke visar sig
      djupare n den vriga huden,
 33.  s skall den sjuke raka sig, utan att dock raka det skorviga
      stllet, och prsten skall fr andra gngen hlla den skorvsjuke
      innestngd i sju dagar.
 34.  Om d prsten, nr han p sjunde dagen beser den skorvsjuke,
      finner att skorven icke har utbrett sig p huden, och att den
      icke visar sig djupare n den vriga huden, s skall prsten
      frklara honom ren, och sedan han har tvtt sina klder, r han
      ren.
 35.  Men om skorven utbreder sig p huden, sedan han har blivit
      frklarad ren,
 36.  och prsten, nr han beser honom, finner att skorven har utbrett
      sig p huden, s behver prsten icke efterforska om dr finnes
      ngot gulaktigt hr, ty han r oren.
 37.  Men om skorven visar sig ofrndrad, och svart hr har vuxit upp
      p stllet, d r skorven lkt, och han r ren, och prsten
      skall frklara honom ren.

 38.  Nr ngon, man eller kvinna, p sin kropps hud fr flckar, vita
      flckar,
 39.  och prsten, nr han beser den angripne, finner att flckarna p
      hans kropps hud ro blekvita, d r det ett ofarligt utslag som
      har kommit fram p huden; han r ren.

 40.  Nr p en mans huvud hret utan vidare faller av, r det vanlig
      bakskallighet; han r ren.
 41.  Och om hret utan vidare faller av p frmre delen av huvudet,
      s r det vanlig framskallighet; han r ren.
 42.  Men nr p det skalliga stllet, baktill eller framtill, en
      rdvit flck uppstr, d r det spetlska som har brutit ut p
      det skalliga stllet baktill eller framtill.
 43.  Om allts prsten, nr han beser honom, finner att den upphjda
      flcken p det skalliga stllet, baktill eller framtill, r
      rdvit, och att den visar sig lik spetlska p den vriga
      kroppens hud,
 44.  s r mannen spetlsk, han r oren; prsten skall strax frklara
      honom oren, ty han r angripen p sitt huvud.

 45.  Den som r angripen av spetlska skall g med snderrivna
      klder, han skall hava sitt hr oordnat och skyla sitt skgg,
      och han skall ropa: Oren!  Oren!
 46.  S lnge han r angripen av spetlska, skall han vara oren; oren
      r han.  Han skall bo avskild; utanfr lgret skall han hava sin
      bostad.

 47.  Nr en kldnad bliver angripen av spetlska, vare sig kldnaden
      r av ylle eller av linne,
 48.  eller nr s sker med ngot vvt eller virkat tyg, vare sig av
      linne eller av ylle, eller med skinn eller med ngot, vad det
      vara m, som r frfrdigat av skinn,
 49.  och det angripna stllet visar sig grnaktigt eller rdaktigt,
      p kldnaden eller skinnet, eller p det vvda eller virkade
      tyget, eller p skinnsaken, vad det vara m, d r stllet
      angripet av spetlska och skall visas fr prsten.
 50.  Och nr prsten har besett det angripna stllet, skall han hava
      den angripna saken inlst i sju dagar.
@c I vissa biblar: "inlst"      
 51.  Om han d, nr han p sjunde dagen beser det angripna stllet,
      finner att skadan har utbrett sig p kldnaden, eller p det
      vvda eller virkade tyget, eller p skinnet, vadhelst det vara
      m, som r frfrdigat av skinnet, s r stllet angripet av
      elakartad spetlska; sdant r orent.
 52.  Och man skall brnna upp kldnaden, eller det vvda eller
      virkade tyget, vare sig det r av ylle eller av linne, eller
      skinnsaken som r angripen, vad det vara m; ty det r en
      elakartad spetlska; allt sdant skall brnnas upp i eld.
 53.  Men om prsten, nr han beser stllet, finner att flcken icke
      har utbrett sig p kldnaden, eller p det vvda eller virkade
      tyget, eller p skinnsaken, vad det vara m,
 54.  s skall prsten bjuda att man tvr den sak p vilken det
      angripna stllet finnes, och han skall fr andra gngen hava den
      inlst i sju dagar.
@c I vissa biblar: "inlst"      
 55.  Om d prsten, nr han efter tvagningen beser det angripna
      stllet, finner att det angripna stllet icke har frndrat sitt
      utseende, s r en sdan sak oren, om ock flcken icke vidare
      har utbrett sig; du skall brnna upp den i eld; det r en
      frtflck, vare sig den sitter p avigsidan eller p rtsidan.
 56.  Men om prsten, nr han beser det angripna stllet, finner att
      det efter tvagningen har bleknat, s skall han riva bort det
      frn kldnaden eller skinnet, eller frn det vvda eller virkade
      tyget.
 57.  Om likvl sedan en flck ter visar sig p kldnaden, eller p
      det vvda eller virkade tyget, eller p skinnsaken, vad det vara
      m, s r det spetlska som har brutit ut; den sak p vilken det
      angripna stllet finnes skall du brnna upp i eld.
 58.  Men om genom tvagningen flcken har gtt bort p kldnaden,
      eller p det vvda eller virkade tyget, eller p skinnsaken, vad
      det vara m, s skall det fr andra gngen tvs, och s bliver
      det rent.

 59.  Detta r lagen om det som bliver angripet av spetlska, antingen
      det r en kldnad av ylle eller linne, eller det r vvt eller
      virkat tyg, eller ngon skinnsak, vad det vara m -- den lag
      efter vilken det skall frklaras rent eller orent.
*03/14 Tredje Mosebok (Leviticus), 14 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 14 Kapitlet

               Den spetlskes rening.  Spetlska p hus.

  1.  Och HERREN talade till Mose och sade:
  2.  Detta vare lagen om huru man skall frfara, nr den som har haft
      spetlska skall renas:

      Han skall fras till prsten;
  3.  och prsten skall g ut utanfr lgret.  Om d prsten, nr han
      beser den spetlske, finner att han r botad frn den spetlska
      varav han var angripen,
  4.  s skall prsten bjuda att man fr dens rkning, som skall
      renas, tager tv levande rena fglar, cedertr, rosenrtt garn
      och isop.
  5.  Och prsten skall bjuda att man slaktar den ena fgeln ver ett
      lerkrl med friskt vatten i.
  6.  Sedan skall han taga den levande fgeln, s ock cedertret, det
      rosenrda garnet och isopen, och detta alltsammans, jmvl den
      levande fgeln, skall han doppa i den fgelns blod, som har
      blivit slaktad ver det friska vattnet.
  7.  Och han skall stnka sju gnger p den som skall renas frn
      spetlskan; och sedan han s har renat honom, skall han slappa
      den levande fgeln fri ute p marken.
  8.  Och den som skall renas skall tv sina klder och raka av allt
      sitt hr och bada sig i vatten, s bliver han ren och fr sedan
      g in i lgret.  Dock skall han stanna utanfr sitt tlt i sju
      dagar.
  9.  Och p sjunde dagen skall han raka av allt sitt hr, bde
      huvudhret och skgget och gonbrynen: allt sitt hr skall han
      raka av.  Och han skall tv sina klder och bada sin kropp i
      vatten, s bliver han ren.
 10.  Och p ttonde dagen skall han taga tv felfria lamm av hankn
      och ett rsgammalt felfritt lamm av honkn, s ock tre
      tiondedels efa fint mjl, begjutet med olja, till spisoffer, och
      drtill en log olja.
 11.  Och prsten som frrttar reningen skall stlla den som skall
      renas och allt det andra fram infr HERRENS ansikte, vid
      ingngen till uppenbarelsetltet.
 12.  Och prsten skall taga det ena lammet och offra det till ett
      skuldoffer, jmte tillhrande log olja, och vifta detta ssom
      ett viftoffer infr HERRENS ansikte.
 13.  Och man skall slakta lammet p samma plats dr man slaktar synd-
      och brnnoffersdjuren, p en helig plats; ty skuldoffret tillhr
      prsten, likasom syndoffret; det r hgheligt.
 14.  Och prsten skall taga ngot av skuldoffrets blod, och drmed
      skall prsten bestryka hgra rsnibben p den som skall renas,
      s ock tummen p hans hgra hand och stortn p hans hgra fot.
 15.  Sedan skall prsten taga av tillhrande log olja och gjuta i sin
      vnstra hand,
 16.  och prsten skall doppa sitt hgra pekfinger i oljan som han har
      i sin vnstra hand och stnka ngot av oljan med sitt finger sju
      gnger infr HERRENS ansikte.
 17.  Och med det som bliver ver av oljan i hans hand skall prsten
      bestryka hgra rsnibben p den som skall renas, s ock tummen
      p hans hgra hand och stortn p hans hgra fot, ovanp
      skuldoffersblodet.
 18.  Och det som sedan r ver av oljan i prstens hand skall han
      gjuta p dens huvud, som skall renas; s skall prsten bringa
      frsoning fr honom infr HERRENS ansikte.
 19.  Drefter skall prsten offra syndoffret och bringa frsoning fr
      den som skall renas, s att han bliver fri ifrn sin orenhet;
      sedan skall han slakta brnnoffersdjuret.
 20.  Och prsten skall offra brnnoffret p altaret och tillika
      spisoffret.  Nr s prsten bringar frsoning fr honom, d bliver
      han ren.

 21.  Men om han r fattig och icke kan anskaffa s mycket, s skall
      han taga allenast ett lamm till skuldoffer, och vifta det fr
      att bringa frsoning fr sig, och allenast en tiondedels efa
      fint mjl, begjutet med olja, till spisoffer, och drtill en log
      olja,
 22.  s ock tv turturduvor eller tv unga duvor, efter som han kan
      anskaffa; den ena skall vara till syndoffer, den andra till
      brnnoffer.
 23.  Och han skall, fr att frklaras ren, bra allt detta till
      prsten p ttonde dagen, till uppenbarelsetltets ingng, infr
      HERRENS ansikte.
 24.  Och prsten skall taga skuldofferslammet och tillhrande log
      olja, och detta skall prsten vifta ssom ett viftoffer infr
      HERRENS ansikte.
 25.  Och man skall slakta skuldofferslammet, och prsten skall taga
      av skuldoffrets blod och bestryka hgra rsnibben p den som
      skall renas, s ock tummen p hans hgra hand och stortn p
      hans hgra fot.
 26.  Sedan skall prsten gjuta ngot av oljan i sin vnstra hand,
 27.  och prsten skall stnka med sitt hgra pekfinger ngot av oljan
      som han har i sin vnstra hand sju gnger infr HERRENS ansikte.
 28.  Och prsten skall med oljan som han har i sin hand bestryka
      hgra rsnibben p den som skall renas, s ock tummen p hans
      hgra hand och stortn p hans hgra fot, ovanp
      skuldoffersblodet.
 29.  Och det som r ver av oljan i prstens hand skall han gjuta p
      dens huvud, som skall renas, till att bringa frsoning fr honom
      infr HERRENS ansikte.
 30.  Drefter skall han offra den ena av turturduvorna eller av de
      unga duvorna, vad han nu har kunnat anskaffa;
 31.  efter som han har kunnat anskaffa: skall han offra den ena till
      syndoffer och den andra till brnnoffer, tillika med
      spisoffret.  S skall prsten bringa frsoning infr HERRENS
      ansikte fr den som skall renas.

 32.  Detta r lagen om den som har varit angripen av spetlska, men
      icke kan anskaffa vad som rtteligen hr till hans rening.

 33.  Och HERREN talade till Mose och Aron och sade:

 34.  Nr I kommen in i Kanaans land, som jag vill giva eder till
      besittning, och jag lter ngot hus i det land I fn till
      besittning bliva angripet av spetlska,
 35.  s skall husets gare g och anmla det fr prsten och sga:
      Det synes som om mitt hus vore angripet av spetlska.
 36.  D skall prsten bjuda att man, innan prsten gr in fr att
      bese det angripna stllet, utrymmer huset, fr att icke allt som
      r i huset skall bliva orent.  Och drefter skall prsten g in
      fr att bese huset.
 37.  Om han d, nr han beser det angripna stllet, finner att det
      angripna stllet p husets vgg bildar grnaktiga eller
      rdaktiga frdjupningar, som visa sig lgre n den vriga
      vggen,
 38.  s skall prsten g ut ur huset, till drren p huset, och
      stnga huset fr sju dagar.
 39.  Om d prsten, nr han p sjunde dagen kommer igen och beser
      det, finner att flcken har utbrett sig p husets vgg,
 40.  s skall prsten bjuda att man bryter ut de stenar som ro
      angripna, och kastar dem utanfr staden p ngon oren plats.
 41.  Men huset skall man skrapa verallt innantill och kasta det
      avskrapade murbruket utanfr staden p ngon oren plats.
 42.  Och man skall taga andra stenar och stta in dem i de frras
      stlle och taga annat murbruk och rappa huset drmed.
 43.  Om likvl en flck ter kommer fram p huset, sedan man har
      brutit ut stenarna, och sedan man har skrapat huset, och sedan
      det har blivit rappat,
 44.  s skall prsten g in och bese det, och om han d finner att
      flcken har utbrett sig p huset, s r detta en elakartad
      spetlska p huset, det r orent.
 45.  Och man skall riva ned huset, med dess stenar och trvirke och
      allt murbruk p huset, och fra bort alltsammans utanfr staden
      till ngon oren plats.
 46.  Och om ngon har gtt in i huset under den tid det skulle vara
      stngt, s skall han vara oren nda till aftonen.
 47.  Och om ngon har legat i huset, skall han tv sina klder, och
      om ngon har tit i huset, skall ocks han tv sina klder.
 48.  Men om prsten, nr han gr in och beser huset, finner att
      flcken icke har utbrett sig p huset, sedan det har blivit
      rappat, s skall han frklara huset rent, ty d r det onda
      hvt.

 49.  Och han skall till husets rening taga tv fglar, cedertr,
      rosenrtt garn och isop.
 50.  Och han skall slakta den ena fgeln ver ett lerkrl med friskt
      vatten i.
 51.  Sedan skall han taga cedertret, isopen, det rosenrda garnet
      och den levande fgeln, och doppa alltsammans i den slaktade
      fgelns blod och det friska vattnet, och stnka p huset sju
      gnger.
 52.  S skall han rena huset med fgelns blod och det friska vattnet
      och med den levande fgeln, cedertret, isopen och det rosenrda
      garnet.
 53.  Och han skall slppa den levande fgeln fri ute p marken
      utanfr staden.  Nr han s bringar frsoning fr huset, d
      bliver det rent.

 54.  Detta r lagen om allt slags spetlskesjukdom och
      spetlskeskorv,
 55.  om spetlska p klder och p hus,
 56.  om upphjningar p huden, utslag och ljusa flckar,
 57.  till undervisning om nr ngot r orent eller rent.  Detta r
      lagen om spetlska.
*03/15 Tredje Mosebok (Leviticus), 15 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 15 Kapitlet

                  Oren flytning hos man och kvinna.

  1.  Och HERREN talade till Mose och Aron och sade:
  2.  Talen till Israels barn och sgen till dem:

  3.  Om ngon fr flytning ur sitt ktt, s r sdan flytning
      oren.  Och angende hans orenhet, medan flytningen varar, gller
      fljande: Evad hans ktt avsndrar flytningen, eller det
      tillsluter sig fr flytningen, s r han oren.
  4.  Allt varp den sjuke ligger bliver orent, och allt varp han
      sitter bliver orent.
  5.  Och den som kommer vid det varp han har legat skall tv sina
      klder och bada sig i vatten och vara oren nda till aftonen.
  6.  Och den som stter sig p ngot varp den sjuke har suttit skall
      tv sina klder och bada sig i vatten och vara oren nda till
      aftonen.
  7.  Och den som kommer vid den sjukes kropp skall tv sina klder
      och bada sig i vatten och vara oren nda till aftonen.
  8.  Och om den sjuke spottar p ngon som r ren, skall denne tv
      sina klder och bada sig i vatten och vara oren nda till
      aftonen.
  9.  Och allt varp den sjuke sitter nr han frdas ngonstdes,
      bliver orent.
 10.  Och var och en som kommer vid ngot, vad det vara m, som har
      legat under honom skall vara oren nda till aftonen; och den som
      br bort ngot sdant skall tv sina klder och bada sig i
      vatten och vara oren nda till aftonen.
 11.  Och var och en som den sjuke kommer vid, utan att hava skljt
      sina hnder i vatten, skall tv sina klder och bada sig i
      vatten och vara oren nda till aftonen.
 12.  Och ett lerkrl som den sjuke kommer vid skall sndersls; men
      r det ett trkrl, skall det skljas med vatten.

 13.  Nr den som har flytning bliver ren frn sin flytning, skall
      han, fr att frklaras ren, rkna sju dagar och drefter tv
      sina klder, och sedan skall han bada sin kropp i rinnande
      vatten, s bliver han ren.
 14.  Och p ttonde dagen skall han taga sig tv turturduvor eller
      tv unga duvor och komma infr HERRENS ansikte, till
      uppenbarelsetltets ingng, och giva dem t prsten.
 15.  Och prsten skall offra dem, den ena till syndoffer och den
      andra till brnnoffer; s skall prsten bringa frsoning fr
      honom infr HERRENS ansikte, till rening frn hans flytning.

 16.  Och om en man har haft sdesutgjutning, s skall han bada hela
      sin kropp i vatten och vara oren nda till aftonen.
 17.  Och allt slags kldnad och allt av skinn, varp sdan
      sdesutgjutning har skett, skall tvs i vatten och vara orent
      nda till aftonen.
 18.  Och nr en man har legat hos en kvinna och sdesutgjutning har
      skett, s skola de bda bada sig i vatten och vara orena nda
      till aftonen.

 19.  Och nr en kvinna har sin flytning, i det att blod avgr ur
      hennes ktt, skall hon vara oren i sju dagar, och var och en som
      kommer vid henne skall vara oren nda till aftonen.
 20.  Och allt varp hon ligger under sin mnadsrening bliver orent,
      och allt varp hon sitter bliver orent.
 21.  Och var och en som kommer vid det varp hon har legat skall tv
      sina klder och bada sig i vatten och vara oren nda till
      aftonen.
 22.  Och var och en som kommer vid ngot varp hon har suttit skall
      tv sina klder och bada sig i vatten och vara oren nda till
      aftonen.
 23.  Och om ngon sak lgges p det varp hon har legat eller suttit,
      och ngon d kommer vid denna sak, s skall han vara oren nda
      till aftonen.
 24.  Och om en man ligger hos henne, och ngot av hennes mnadsflde
      kommer p honom, skall han vara oren i sju dagar, och allt varp
      han ligger bliver orent.

 25.  Och om en kvinna har blodflde under en lngre tid, utan att det
      r hennes mnadsrening, eller om hon har flde utver tiden fr
      sin mnadsrening, s skall om henne, s lnge hennes orena flde
      varar, glla detsamma som under hennes mnadsreningstid; hon r
      oren.
 26.  Om allt varp hon ligger, s lnge hennes flde varar, skall
      glla detsamma som om det varp hon ligger under sin
      mnadsrening; och allt varp hon sitter bliver orent, likasom
      under hennes mnadsrening.
 27.  Och var och en som kommer vid ngot av detta bliver oren; han
      skall tv sina klder och bada sig i vatten och vara oren nda
      till aftonen.

 28.  Men om hon bliver ren frn sitt flde, skall hon rkna sju dagar
      och sedan vara ren.
 29.  Och p ttonde dagen skall hon taga sig tv turturduvor eller
      tv unga duvor och bra dem till prsten, till
      uppenbarelsetltets ingng.
 30.  Och prsten skall offra den ena till syndoffer och den andra
      till brnnoffer; s skall prsten bringa frsoning fr henne
      infr HERRENS ansikte, till rening frn hennes orena flde.
 31.  S skolen I bevara Israels barn frn orenhet, p det att de icke
      m d i sin orenhet, om de orena mitt tabernakel, som str mitt
      ibland dem.

 32.  Detta r lagen om den som har flytning och om den som har
      sdesutgjutning, s att han drigenom bliver oren,
 33.  och om den kvinna som har sin mnadsrening, och om den som har
      ngon flytning, evad det r man eller kvinna, s ock om en man
      som ligger hos en oren kvinna.
*03/16 Tredje Mosebok (Leviticus), 16 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 16 Kapitlet

                      Den stora frsoningsdagen.

  1.  Och HERREN talade till Mose, sedan Arons tv sner voro dda, de
      bda som trffats av dden, nr de trdde fram infr HERRENS
      ansikte.
  2.  Och HERREN sade till Mose:

      Sg till din broder Aron att han icke p vilken tid som helst
      fr g in i helgedomen innanfr frlten, framfr ndastolen som
      r ovanp arken, p det att han icke m d; ty i molnskyn vill
      jag uppenbara mig ver ndastolen[1].
  3.  S skall frfaras, nr Aron skall g in i helgedomen: Han skall
      taga en ungtjur till syndoffer och en vdur till brnnoffer;
  4.  han skall iklda sig en helig livkldnad av linne och hava
      benklder av linne ver sitt ktt, och han skall omgjorda sig
      med ett blte av linne och vira en huvudbindel av linne om sitt
      huvud; detta r de heliga klderna, och innan han iklder sig
      dem, skall han bada sin kropp i vatten.
  5.  Och av Israels barns menighet skall han mottaga tv bockar till
      syndoffer och en vdur till brnnoffer.
  6.  Och Aron skall fra fram sin egen syndofferstjur och bringa
      frsoning fr sig och sitt hus.
  7.  Sedan skall han taga de tv bockarna och stlla dem infr
      HERRENS ansikte, vid ingngen till uppenbarelsetltet.
  8.  Och Aron skall draga lott om de tv bockarna: en lott fr HERREN
      och en lott fr Asasel[2].
  9.  Och den bock som lotten bestmmer t HERREN skall Aron fra fram
      och offra till syndoffer.
 10.  Men den bock som lotten bestmmer t Asasel skall stllas
      levande infr HERRENS ansikte, fr att frsoning m bringas fr
      honom, p det att han m slppas fri ut till Asasel i knen.

 11.  Aron skall allts fra fram sin syndofferstjur och bringa
      frsoning fr sig och sitt hus, han skall slakta sin
      syndofferstjur.
 12.  Sedan skall han taga ett fyrfat fullt med gld frn altaret som
      str infr HERRENS ansikte, och fylla sina hnder med sttt
      vlluktande rkelse; och han skall bra in detta innanfr
      frlten.
 13.  Och rkelsen skall han lgga p elden infr HERRENS ansikte, s
      att ett moln av rkelse skyler ndastolen, ovanp
      vittnesbrdet[3], p det att han icke m d.
 14.  Och han skall taga av tjurens blod och stnka med sitt finger
      framtill p ndastolen; och framfr ndastolen skall han stnka
      blodet sju gnger med sitt finger.
 15.  Sedan skall han slakta folkets syndoffersbock och bra in hans
      blod innanfr frlten; och han skall gra med hans blod ssom
      han gjorde med tjurens blod: han skall tnka drmed p
      ndastolen och framfr ndastolen.
 16.  S skall han bringa frsoning fr helgedomen och rena den frn
      Israels barns orenheter och vertrdelser, vad de n m hava
      syndat.  Och p samma stt skall han gra ned
      uppenbarelsetltet, som har sin plats hos dem mitt ibland deras
      orenheter.
 17.  Och ingen mnniska fr vara i uppenbarelsetltet, frn den stund
      p han gr in fr att bringa frsoning i helgedomen, nda till
      dess han har gtt ut.  S skall han bringa frsoning fr sig och
      sitt hus och fr Israels hela frsamling.
 18.  Sedan skall han g ut till altaret som str infr HERRENS
      ansikte och bringa frsoning fr det; han skall taga av tjurens
      blod och av bockens blod och stryka p altarets horn runt
      omkring,
 19.  och han skall stnka blodet drp med sitt finger sju gnger,
      och rena och helga det frn Israels barns orenheter.
 20.  Nr han s har fullbordat frsoningen fr helgedomen,
      uppenbarelsetltet och altaret, skall han fra fram den levande
      bocken.
 21.  Och Aron skall lgga bda sina hnder p den levande bockens
      huvud, och beknna ver honom Israels barns alla missgrningar
      och alla deras vertrdelser, vad de n m hava syndat; han
      skall lgga dem p bockens huvud och genom en man som hlles
      redo drtill slppa honom ut i knen.
 22.  S skall bocken bra alla deras missgrningar p sig ut i
      vildmarken; man skall slppa bocken ute i knen.

 23.  Drefter skall Aron g in i uppenbarelsetltet och taga av sig
      linneklderna, som han hade ikltt sig nr han gick in i
      helgedomen; och han skall lmna dem dr.
 24.  Och han skall bada sin kropp i vatten p en helig plats och
      iklda sig sina vanliga klder; sedan skall han g ut och offra
      sitt eget brnnoffer och folkets brnnoffer och bringa frsoning
      fr sig och fr folket.
 25.  Och fettet av syndoffersdjuret skall han frbrnna p altaret.
 26.  Men den som slppte bocken ut till Asasel skall tv sina klder
      och bada sin kropp i vatten; drefter fr han g in i lgret.
 27.  Och syndofferstjuren och syndoffersbocken, vilkas blod blev
      inburet fr att bringa frsoning i helgedomen, skola fras bort
      utanfr lgret, och man skall brnna upp dem i eld med deras hud
      och ktt och orenlighet.
 28.  Och den som brnner upp detta skall tv sina klder och bada sin
      kropp i vatten; drefter fr han g in i lgret.

 29.  Och detta skall vara fr eder en evrdlig stadga: I sjunde
      mnaden, p tionde dagen i mnaden, skolen I spka eder och icke
      gra ngot arbete, varken infdingen eller frmlingen som bor
      ibland eder.
 30.  Ty p den dagen skall frsoning bringas fr eder, till att rena
      eder; frn alla edra synder skolen I renas infr HERRENS
      ansikte.
 31.  En vilosabbat skall den vara fr eder, och I skolen d spka
      eder.  Detta skall vara en evrdlig stadga.
 32.  Och den prst, som har blivit smord och mottagit handfyllning
      till att vara prst i sin faders stlle skall bringa denna
      frsoning; han skall iklda sig linneklderna, de heliga
      klderna,
 33.  och han skall bringa frsoning fr det allraheligaste och
      frsoning fr uppenbarelsetltet och altaret, och han skall
      bringa frsoning fr prsterna och allt folket i frsamlingen.

 34.  Detta skall vara fr eder en evrdlig stadga, att frsoning
      skall bringas fr Israels barn, till rening frn alla deras
      synder, en gng om ret.

      Och han gjorde ssom HERREN hade bjudit Mose.

[1]  Se Ndastolen i Ordfrkl.
[2]  Se Asasel i Ordfrkl.
[3]  Se Vittnesbrdet i Ordfrkl.
*03/17 Tredje Mosebok (Leviticus), 17 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 17 Kapitlet

                  Bestmmelser om slakt.  Frbud att
                frtra blod, s ock ktt av sjlvdda
                          eller rivna djur.

  1.  Och HERREN talade till Mose och sade:
  2.  Tala till Aron och hans sner och alla Israels barn och sg till
      dem Detta r vad HERREN har bjudit och sagt:

  3.  Om ngon av Israels hus, i lgret eller utanfr lgret, slaktar
      ett fkreatur eller ett lamm eller en get,
  4.  utan att fra fram djuret till uppenbarelsetltets ingng fr
      att frambra det ssom en offergva t HERREN framfr HERRENS
      tabernakel, s skall detta tillrknas den mannen ssom
      blodskuld, ty blod har han utgjutit, och den mannen skall
      utrotas ur sitt folk.
  5.  Drfr skola Israels barn fra sina slaktdjur, som de plga
      slakta ute p marken, fram till HERREN, till uppenbarelsetltets
      ingng, till prsten, och dr slakta dem ssom tackoffer t
      HERREN.
  6.  Och prsten skall stnka blodet p HERRENS altare, vid ingngen
      till uppenbarelsetltet, och frbrnna fettet till en
      vlbehaglig lukt fr HERREN.
  7.  Och de skola icke mer offra sina slaktoffer t de onda andar som
      de i trols avfllighet lpa efter.  Detta skall vara en evrdlig
      stadga fr dem frn slkte till slkte.

  8.  Och du skall sga till dem:

      Om ngon av Israels hus, eller av frmlingarna som bo ibland
      dem, offrar ett brnnoffer eller ett slaktoffer
  9.  och icke fr det fram till uppenbarelsetltets ingng fr att
      offra det t HERREN, s skall den mannen utrotas ur sin slkt.

 10.  Och om ngon av Israels hus, eller av frmlingarna som bo ibland
      dem, frtr ngot blod, s skall jag vnda mitt ansikte mot
      honom som frtr blodet och utrota honom ur hans folk.
 11.  Ty allt ktts sjl r i blodet, och jag har givit eder det till
      altaret, till att bringa frsoning fr edra sjlar; ty blodet r
      det som bringar frsoning, genom sjlen som r dri.
 12.  Drfr sger jag till Israels barn: Ingen av eder skall frtra
      blod; och frmlingen som bor ibland eder skall icke heller
      frtra blod.

 13.  Och om ngon av Israels barn, eller av frmlingarna som bo
      ibland dem, fller ett villebrd av fyrfotadjur eller en fgel,
      sdant som fr tas, s skall han lta blodet rinna ut och
      vertcka det med jord.
 14.  Ty s r det med allt ktts sjl, att blodet r det som
      innehller sjlen; drfr sger jag till Israels barn: I skolen
      icke frtra ngot ktts blod.  Ty blodet r allt ktts sjl; var
      och en som frtr det skall utrotas.
 15.  Och var och en som ter ett sjlvdtt eller ihjlrivet djur,
      evad han r infding eller frmling, skall tv sina klder och
      bada sig i vatten och vara oren nda till aftonen; d bliver han
      ren.
 16.  Men om han icke tvr sina klder och icke badar sin kropp kommer
      han att bra p missgrning.
*03/18 Tredje Mosebok (Leviticus), 18 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 18 Kapitlet

               Frbjudna leder.  Onaturlig beblandelse.

  1.  Och HERREN talade till Mose och sade:
  2.  Tala till Israels barn och sg till dem:

      Jag r HERREN, eder Gud.
  3.  I skolen icke gra ssom man gr i Egyptens land, dr I haven
      bott.  Ej heller skolen I gra ssom man gr i Kanaans land, dit
      jag vill fra eder; I skolen icke vandra efter deras stadgar.
  4.  Efter mina rtter skolen I gra och mina stadgar skolen I hlla,
      och skolen vandra efter dem.  Jag r HERREN, eder Gud.
  5.  Ja, I skolen hlla mina stadgar och rtter, ty den mnniska som
      gr efter dem skall leva genom dem.  Jag r HERREN.

  6.  Ingen bland eder skall komma vid ngon kvinna som r hans nra
      blodsfrvant och blotta hennes blygd.  Jag r HERREN.
  7.  Du skall icke blotta din faders blygd genom att blotta din
      moders blygd; hon r din moder, du skall icke blotta hennes
      blygd.
  8.  Du skall icke blotta ngon annan kvinnas blygd, som r din
      faders hustru, ty det r din faders blygd.
  9.  Du skall icke blotta din systers blygd, evad hon r din faders
      dotter eller din moders dotter, evad hon r fdd hemma eller
      fdd ute.
 10.  Du skall icke blotta din sondotters eller din dotterdotters
      blygd, ty det r din egen blygd.
 11.  Du skall icke blotta din faders hustrus dotters blygd, ty hon r
      av din faders slkt, hon r din syster.
 12.  Du skall icke blotta din faders systers blygd; hon r din faders
      nra blodsfrvant.
 13.  Du skall icke blotta din moders systers blygd, ty hon r din
      moders nra blodsfrvant.
 14.  Du skall icke blotta din faders broders blygd: vid hans hustru
      skall du icke komma; hon r din faders syster.
 15.  Du skall icke blotta din svrdotters blygd; hon r din sons
      hustru, hennes blygd skall du icke blotta.
 16.  Du skall icke blotta din broders hustrus blygd, ty det r din
      broders blygd.
 17.  Du skall icke blotta en kvinnas blygd och tillika hennes
      dotters; du skall icke heller taga till hustru hennes sondotter
      eller dotterdotter och blotta dennas blygd, de ro ju nra
      blodsfrvanter; sdant vore en skndlighet.
 18.  Och du skall icke till hustru taga en kvinna jmte hennes
      syster, s att du uppvcker fiendskap mellan dem, i det att du
      blottar den enas blygd och tillika den andras, medan den frra
      lever.

 19.  Du skall icke komma vid en kvinna och blotta hennes blygd, nr
      hon r oren under sin mnadsrening.
 20.  Med din nstas hustru skall du icke beblanda dig, s att du
      genom henne bliver oren.
 21.  Du skall icke giva ngon av dina avkomlingar till offer t
      Molok; du skall icke ohelga din Guds namn.  Jag r HERREN.
 22.  Du skall icke ligga hos en man ssom man ligger hos en kvinna;
      det r en styggelse.
 23.  Du skall icke beblanda dr med ngot djur, s att du genom detta
      bliver oren.  Och ingen kvinna skall hava att skaffa med ngot
      djur, s att hon beblandar sig drmed; det r en
      vederstygglighet.

 24.  I skolen icke orena eder med ngot av allt detta, ty med allt
      sdant hava de hedningar orenat sig, som jag frdriver fr eder.
 25.  Drigenom har landet blivit orenat, och jag har p det hemskt
      dess missgrning, s att landet har utspytt sina inbyggare.
 26.  S hllen d I mina stadgar och rtter, och ingen av eder, evad
      han r infding eller en frmling som bor ibland eder, m gra
      ngon av alla dessa styggelser.
 27.  Ty alla dessa styggelser hava landets inbyggare, som hava varit
      dr fre eder, bedrivit, s att landet har blivit orenat.
 28.  Gren intet sdant, p det att landet icke m utspy eder, om I
      s orenen det, likasom det utspyr det folk som har bott dr fre
      eder.
 29.  Ty var och en som gr ngon av alla dessa styggelser skall
      utrotas ur sitt folk, ja, var och en som gr sdant.
 30.  Iakttagen drfr vad jag har bjudit eder iakttaga, s att I icke
      gren efter ngon av de styggeliga stadgar som man har fljt
      fre eder, och s orenen eder genom dem.  Jag r HERREN, eder
      Gud.
*03/19 Tredje Mosebok (Leviticus), 19 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 19 Kapitlet

                           Helighetsregler.

  1.  Och HERREN talade till Mose och sade:
  2.  Tala till Israels barns hela menighet och sg till dem:

      I skolen vara heliga, ty jag, HERREN, eder Gud, r helig.
  3.  Var och en av eder frukte sin moder och sin fader.  Mina sabbater
      skolen I hlla.  Jag r HERREN, eder Gud.
  4.  I skolen icke vnda eder till avgudar och icke gra eder gjutna
      gudar.  Jag r HERREN, eder Gud.

  5.  Nr I viljen offra tackoffer t HERREN, skolen I offra det p
      sdant stt att I bliven vlbehagliga.
  6.  Samma dag I offren det skall det tas, eller ock den fljande
      dagen; men det som bliver ver till tredje dagen skall brnnas
      upp i eld.
  7.  Om det tes p tredje dagen, s r det en vederstygglighet; det
      bliver d icke vlbehagligt.
  8.  Den som ter drav kommer att bra p missgrning, ty han har
      ohelgat det som var helgat t HERREN, och han skall utrotas ur
      sin slkt.

  9.  Nr I inbrgen skrden av edert land, skall du icke skrda
      intill yttersta kanten av din ker, icke heller skall du gra
      ngon axplockning efter din skrd.
 10.  Och i din vingrd skall du icke gra ngon efterskrd, och de
      avfallna druvorna i din vingrd skall du icke plocka upp; du
      skall lmna detta kvar t den fattige och t frmlingen.  Jag r
      HERREN, eder Gud.

 11.  I skolen icke stjla eller ljuga eller beg ngot svek mot
      varandra.
 12.  I skolen icke svrja falskt vid mitt namn; d ohelgar du din
      Guds namn.  Jag r HERREN.
 13.  Du skall icke med ortt avhnda din nsta ngot, eller taga
      ngot ifrn honom med vld.  Du skall icke frhlla dagakarlen
      hans ln ver natten till morgonen.
 14.  Du skall icke uttala frbannelser ver en dv, och fr en blind
      skall du icke lgga ngot varp han kan falla; du skall frukta
      din Gud.  Jag r HERREN.

 15.  I skolen icke gra ortt i domen; du skall icke hava anseende
      till den ringes person, ej heller vara partisk fr den mktige;
      du skall dma din nsta rtt.
 16.  Du skall icke g med frtal bland dina frnder; du skall icke
      st efter din nstas blod.  Jag r HERREN.
 17.  Du skall icke hava hat till din broder i ditt hjrta, men vl m
      du tillrttavisa din nsta, s att du icke fr hans skull kommer
      att bra p synd.
 18.  Du skall icke hmnas och icke hysa agg mot ngon av ditt folk,
      utan du skall lska din nsta ssom dig sjlv.  Jag r HERREN.

 19.  Mina stadgar skolen I hlla: Du skall icke lta tv slags djur
      av din boskap para sig med varandra; din ker skall du icke bes
      med tv slags sd; en kldnad av tv olika slags garn fr icke
      komma p dig.

 20.  Om en man har legat hos en kvinna och beblandat sig med henne,
      och hon r trlinna i en annan mans vld, och hon icke har
      blivit frikpt eller frigiven, s skola de straffas, men icke
      ddas, eftersom hon icke var fri.
 21.  Och han skall fra fram sitt skuldoffer infr HERREN, till
      uppenbarelsetltets ingng, en skuldoffersvdur.
 22.  Nr s prsten medelst skuldoffersvduren bringar frsoning fr
      honom infr HERRENS ansikte fr den synd han har begtt, d
      bliver den synd han har begtt honom frlten.

 23.  Nr I kommen in i landet och planteren trd av olika slag med
      tbar frukt, skolen I anse deras frukt ssom deras frhud.  I tre
      r skolen I hlla dem fr oomskurna och icke ta av dem;
 24.  men under det fjrde ret skall all deras frukt vara helgad till
      HERRENS lov,
 25.  och frst under det femte skolen I ta deras frukt.  S skolen I
      gra, fr att de m giva s mycket strre avkastning t
      eder.  Jag r HERREN, eder Gud.

 26.  I skolen icke ta ngot med blod i.  I skolen icke befatta eder
      med spdom eller teckentyderi.
 27.  I skolen icke rundklippa kanten av edert huvudhr, ej heller
      skall du avstympa kanten av ditt skgg.
 28.  I skolen icke gra ngot mrke p eder kropp fr ngon dd, ej
      heller brnna in skrifttecken p eder.  Jag r HERREN.
 29.  Du skall icke ohelga din dotter med att lta henne bliva en
      skka, p det att icke landet m frfalla i skkovsende och
      bliva uppfyllt av skndlighet.
 30.  Mina sabbater skolen I hlla, och fr min helgedom skolen I hava
      fruktan.  Jag r HERREN.
 31.  I skolen icke vnda eder till andar som tala genom besvrjare
      eller spmn.  Sken icke sdana, s att I bliven orena genom
      dem.  Jag r HERREN, eder Gud.

 32.  Fr ett grtt huvud skall du st upp, och den gamle skall du
      ra; du skall frukta din Gud.  Jag r HERREN.

 33.  Nr en frmling bor hos eder i edert land, skolen I icke
      frtrycka honom.
 34.  Frmlingen som bor hos eder skall rknas ssom en infding bland
      eder, du skall lska honom ssom dig sjlv; I haven ju sjlva
      varit frmlingar i Egyptens land.  Jag r HERREN, eder Gud.
 35.  I skolen icke gra ortt i domen, icke i frga om mtt, vikt
      eller ml.
 36.  Riktig vg, riktiga vikter, riktig efa, riktigt hin-mtt skolen
      I hava.  Jag r HERREN, eder Gud, som har frt eder ut ur
      Egyptens land.
 37.  S skolen I nu hlla alla mina stadgar och alla mina rtter och
      gra efter dem.  Jag r HERREN.
*03/20 Tredje Mosebok (Leviticus), 20 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 20 Kapitlet

                         Straffbestmmelser.

  1.  Och HERREN talade till Mose och sade:
  2.  Du skall ock sga till Israels barn:

      Om ngon av Israels barn, eller av frmlingarna som bo i Israel,
      giver ngon av sina avkomlingar t Molok, s skall han straffas
      med dden; folket i landet skall stena honom.
  3.  Och jag skall vnda mitt ansikte mot den mannen och utrota honom
      ur hans folk, drfr att han har givit en av sina avkomlingar t
      Molok, och drmed orenat min helgedom och ohelgat mitt heliga
      namn.
  4.  Om folket i landet ser genom fingrarna med den mannen, nr han
      giver en av sina avkomlingar t Molok, s att de icke dda
      honom,
  5.  d skall jag sjlv vnda mitt ansikte mot den mannen och mot
      hans slkt; och honom och alla dem som hava fljt honom och i
      trols avfllighet lupit efter Molok skall jag utrota ur deras
      folk.
  6.  Och om ngon vnder sig till andar som tala genom besvrjare
      eller spmn, fr att i trols avfllighet lpa efter dem, s
      skall jag vnda mitt ansikte mot honom och utrota honom ur hans
      folk.

  7.  S skolen I nu hlla eder heliga, och vara heliga; ty jag r
      HERREN, eder Gud.
  8.  Och I skolen hlla mina stadgar och gra efter dem.  Jag r
      HERREN, som helgar eder.

  9.  Om ngon uttalar frbannelser ver sin fader eller sin moder,
      skall han straffas med dden; ver sin fader och sin moder har
      han uttalat frbannelser, blodskuld lder vid honom.

 10.  Om ngon begr ktenskapsbrott med en annan mans hustru, om han
      begr ktenskapsbrott med sin nstas hustru, s skola de
      straffas med dden, bde mannen och kvinnan som hava begtt
      ktenskapsbrottet.
 11.  Om ngon ligger hos en kvinna som r hans faders hustru, s
      blottar han sin faders blygd; de skola bda straffas med dden,
      blodskuld lder vid dem.
 12.  Om ngon ligger hos sin svrdotter, s skola de bda straffas
      med dden; de hava bedrivit en vederstygglighet, blodskuld lder
      vid dem.
 13.  Om en man ligger hos en annan man ssom man ligger hos en
      kvinna, s gra de bda en styggelse; de skola straffas med
      dden, blodskuld lder vid dem.
 14.  Om ngon till hustru tager en kvinna och tillika hennes moder,
      s r det en skndlighet; man skall brnna upp bde honom och
      dem i eld, fr att icke ngon skndlighet m finnas bland eder.
 15.  Om en man beblandar sig med ngot djur, s skall han straffas
      med dden, och djuret skolen I drpa.
 16.  Och om en kvinna kommer vid ngot djur och beblandar sig drmed,
      s skall du drpa bde kvinnan och djuret; de skola straffas med
      dden, blodskuld lder vid dem.
 17.  Om ngon tager till hustru sin syster, sin faders dotter eller
      sin moders dotter, och ser hennes blygd och hon ser hans blygd,
      s r det en skamlig grning, och de skola utrotas infr sitt
      folks gon; han har blottat sin systers blygd, han br p
      missgrning.
 18.  Om ngon ligger hos en kvinna som har sin mnadsrening och
      blottar hennes blygd, i det att han avtcker hennes brunn och
      hon blottar sitt blods brunn, s skola de bda utrotas ur sitt
      folk.
 19.  Du skall icke blotta din moders systers eller din faders systers
      blygd.  Ty den s gr avtcker sin nra blodsfrvants blygd; de
      komma att bra p missgrning.
 20.  Om ngon ligger hos sin farbroders hustru, s blottar han sin
      farbroders blygd; de komma att bra p synd, barnlsa skola de
      d.
 21.  Om ngon tager sin broders hustru, s r det en oren grning;
      han blottar d sin broders blygd, barnlsa skola de bliva.

 22.  S skolen I nu hlla alla mina stadgar och alla mina rtter och
      stadgar och gra efter dem, fr att landet icke m utspy eder,
      det land dit jag vill fra eder, s att I fn bo dr.
 23.  Och I skolen icke vandra efter det folks stadgar, som jag vill
      frdriva fr eder; ty just drfr att de hava bedrivit allt
      sdant, har jag blivit led vid dem.
 24.  Och drfr har jag sagt till eder I skolen besitta deras land,
      ty jag skall giva eder det till besittning, ett land som flyter
      av mjlk och honung.  Jag r HERREN, eder Gud, som har avskilt
      eder frn andra folk.

 25.  Gren allts skillnad mellan rena fyrfotadjur och orena, och
      mellan rena fglar och orena, s att I icke gren eder sjlva
      till styggelse fr de fyrfotadjurs eller fglars skull eller fr
      de krldjurs, skull p marken, som jag har avskilt, fr att I
      skolen hlla dem fr orena.
 26.  I skolen vara mig heliga, ty jag, HERREN, r helig, och jag har
      avskilt eder frn andra folk, fr att I skolen hra mig till.

 27.  Nr ngon, man eller kvinna, befattar sig med andebesvrjelse
      eller spdom, skall denne straffas med dden; man skall stena
      honom, blodskuld lder vid honom.
*03/21 Tredje Mosebok (Leviticus), 21 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 21 Kapitlet

                    Helighetsregler fr prsterna.

  1.  Och HERREN sade till Mose: Sg till prsterna, Arons sner, sg
      till dem s:

      En prst fr icke draga sig orenhet genom ngon dd bland sina
      frnder,
  2.  utom genom sina nrmaste blodsfrvanter: sin moder, sin fader,
      sin dotter, sin broder; son, sin dotter, sin broder;
  3.  s ock genom sin syster, om hon var jungfru och stod honom
      nrmare och icke tillhrde ngon man, i sdant fall m han
      draga sig orenhet genom henne.
  4.  Eftersom han r en herre bland sina frnder, fr han icke draga
      sig orenhet och gra sig ohelig.
  5.  Prsterna skola icke raka ngon del av sitt huvud skallig eller
      avraka kanten av sitt skgg eller rista ngot mrke p sin
      kropp.
  6.  De skola vara helgade t sin Guds och m icke ohelga sin Guds
      namn, ty de bra fram HERRENS eldsoffer sin Guds spis; drfr
      skola de heliga.
  7.  Ingen av dem skall taga till hustru en skka eller en vanrad
      kvinna, ej heller skall ngon taga till hustru en kvinna som har
      blivit frskjuten av sin man, ty prsten r helgad t sin Gud.
  8.  Drfr skall du akta honom helig, ty han br fram din Guds spis;
      han skall vara dig helig, ty jag, HERREN, som helgar eder, r
      helig.
  9.  Om en prsts dotter ohelgar sig genom skkolevnad, s ohelgar
      hon sin fader; hon skall brnnas upp i eld.

 10.  Den som r versteprst bland sina brder, den p vilkens huvud
      smrjelseoljan har blivit utgjuten, och som har mottagit
      handfyllning till att iklda sig prstklderna, han skall icke
      hava sitt hr oordnat, ej heller riva snder sina klder;
 11.  och han skall icke g in till ngon dd; icke ens genom sin
      fader eller genom sin moder fr han draga sig orenhet.
 12.  Och ur helgedomen skall han icke g ut, p det att han icke m
      ohelga sin Guds helgedom, ty hans Guds smrjelseolja, varmed han
      har blivit invigd, r p honom.  Jag r HERREN.
 13.  Till hustru skall han taga en kvinna som r jungfru.
 14.  En nka eller en frskjuten hustru eller en vanrad kvinna, en
      skka -- en sdan fr han icke taga, utan en jungfru bland sina
      frnder skall han taga till hustru,
 15.  fr att han icke m ohelga sin livsfrukt bland sina frnder; ty
      jag r HERREN, som helgar honom.

 16.  Och HERREN talade till Mose och sade:
 17.  Tala till Aron och sg: Av dina avkomlingar i kommande slkten
      skall ingen som har ngot lyte trda fram fr att frambra sin
      Guds spis.
 18.  Ingen skall trda fram, som har ngot lyte, varken en blind
      eller en halt, eller en som har lyte i ansiktet, eller som har
      ngon lem fr stor,
 19.  ingen som har brutit arm eller ben,
 20.  ingen som r puckelryggig eller frkrympt, eller som har fel p
      gat, eller som har skabb eller annat utslag, eller som r
      snpt.
 21.  Av prsten Arons avkomlingar skall ingen som har ngot lyte g
      fram fr att frambra HERRENS eldsoffer; han har ett lyte, han
      skall icke g fram fr att frambra sin Guds spis.
 22.  Sin Guds spis m han ta, bde det som r hgheligt och det som
      r heligt,
 23.  men eftersom han har ett lyte, skall han icke g in till
      frlten, ej heller skall han g fram till altaret, p det att
      han icke m ohelga mina heliga ting; ty jag r HERREN, som
      helgar dem.

 24.  Och Mose talade detta till Aron och hans sner och alla Israels
      barn.
*03/22 Tredje Mosebok (Leviticus), 22 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 22 Kapitlet

                  Ytterligare regler fr prsterna.
                     Freskrifter om djuroffren.

  1.  Och HERREN talade till Mose och sade:

  2.  Tala till Aron och hans sner och sg att de skola hlla sig
      ifrn de heliga gvor som Israels barn bra fram t mig, p det
      att de icke m ohelga mitt heliga namn.  Jag r HERREN.
  3.  Sg till dem: Om i kommande slkten ngon av edra avkomlingar,
      medan orenhet lder vid honom, kommer vid de heliga gvor som
      Israels barn bra fram t HERREN, s skall han utrotas ur min
      syn Jag r HERREN.
  4.  Om ngon av Arons avkomlingar r spetlsk eller har flytning,
      skall han icke ta av de heliga gvorna, frrn han har blivit
      ren; ej heller den som kommer vid ngon som har blivit oren
      genom en dd, eller den som har haft sdesutgjutning;
  5.  ej heller den som kommer vid ngot slags smdjur genom vilket
      man bliver oren, eller vid en mnniska genom vilken man bliver
      oren, p vad stt denna n m hava blivit oren.
  6.  Den som kommer vid ngot sdant, han skall vara oren nda till
      aftonen, och skall icke ta av de heliga gvorna, frrn han har
      badat sin kropp i vatten.
  7.  Men nr solen har gtt ned, r han ren, och sedan m han ta av
      de heliga gvorna, ty det r hans spis.
  8.  Ett sjlvdtt eller ihjlrivet djur skall han icke ta, s att
      han drigenom bliver oren.  Jag r HERREN.
  9.  De skola iakttaga vad jag har bjudit dem iakttaga, p det att de
      icke fr det heligas skull m komma att bra p synd och trffas
      av dden drfr att de ohelga det.  Jag r HERREN, som helgar
      dem.

 10.  Ingen frmmande fr ta av det heliga; en inhysesman hos prsten
      eller en hans legodrng skall icke ta av det heliga.
 11.  Men nr en prst har kpt en trl fr sina penningar, m denne
      ta drav, s ock den trl som r fdd i hans hus; dessa m ta
      av hans spis.
 12.  Nr en prsts dotter har blivit en frmmande mans hustru, skall
      hon icke ta av det heliga som gives till offergrd.
 13.  Men om en prsts dotter har blivit nka eller blivit frskjuten,
      och hon r utan livsfrukt, och hon s kommer ter till sin
      faders hus och r dr ssom i sin ungdom, d m hon ta av sin
      faders spis; men ingen frmmande fr ta drav.
 14.  Och om ngon ouppstligen ter av det heliga, skall han lgga
      femtedelen drtill och giva prsten ersttning fr det heliga.
 15.  Prsterna skola icke ohelga de heliga gvorna, det som Israels
      barn gra ssom grd t HERREN,
 16.  och drigenom draga ver dem missgrning och skuld, nr de ta
      av deras heliga gvor; ty jag r HERREN, som helgar dem.

 17.  Och HERREN talade till Mose och sade:
 18.  Tala till Aron och hans sner och alla Israels barn och sg till
      dem: Om ngon av Israels hus eller av frmlingarna i Israel vill
      offra ngot offer, vare sig det r ett lftesoffer eller ett
      frivilligt offer som de vilja offra t HERREN ssom brnnoffer,
      s skolen I gra det p sdant stt att I bliven vlbehagliga;
 19.  offret skall vara ett felfritt handjur, av fkreaturen eller av
      fren eller av getterna;
 20.  I skolen icke drtill taga ett djur som har ngot lyte, ty genom
      ett sdant bliven I icke vlbehagliga.
 21.  Och nr ngon vill offra ett tackoffer t HERREN av fkreaturen
      eller av smboskapen, vare sig det gller att fullgra ett
      lfte, eller det gller ett frivilligt offer, d skall det vara
      felfritt far att bliva vlbehagligt; intet lyte fr finnas
      drp.
 22.  Det som r blint eller brutet eller stympat eller srigt, eller
      det som har skabb eller annat utslag sdant skolen I icke offra
      t HERREN; eldsoffer av sdant skolen I icke lgga p altaret t
      HERREN.
 23.  Ett djur av fkreaturen eller av smboskapen, som har ngon lem
      fr stor eller fr liten, m du vl offra ssom frivilligt
      offer, men ssom lftesoffer bliver det icke vlbehagligt.
 24.  Och I skolen icke offra t HERREN ngot som har blivit snpt
      genom klmning eller krossning eller avslitning eller
      utskrning; sdant skolen I icke gra i edert land.
 25.  Icke heller av en utlnnings hand skolen I mottaga och offra
      sdana djur till eder Guds spis, ty de ro skadade, de hava ett
      lyte; genom sdana bliven I icke vlbehagliga.

 26.  Och HERREN talade till Mose och sade:

 27.  Nr en kalv eller ett fr eller en get har blivit fdd, skall
      djuret dia sin moder i sju dagar.  Men allt ifrn den ttonde
      dagen r det vlbehagligt ssom eldsoffersgva t HERREN.
 28.  I skolen icke slakta ngot djur, vare sig av fkreaturen eller
      av smboskapen, p samma dag som dess avfda.

 29.  Nr I viljen offra ett lovoffer t HERREN, skolen I offra det p
      sdant stt att I bliven vlbehagliga.
 30.  Det skall tas samma dag; I skolen icke lmna ngot drav kvar
      till fljande morgon.  Jag r HERREN.

 31.  I skolen hlla mina bud och gra efter dem.  Jag r HERREN.

 32.  I skolen icke ohelga mitt heliga namn, ty jag vill bliva helgad
      bland Israels barn.  Jag r HERREN, som helgar eder,
 33.  han som har frt eder ut ur Egyptens land, fr att jag skall
      vara eder Gud.  Jag r HERREN.
*03/23 Tredje Mosebok (Leviticus), 23 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 23 Kapitlet

                       Stadgar fr hgtiderna.

  1.  Och HERREN talade till Mose och sade:
  2.  Tala till Israels barn och sg till dem:

      Dessa ro HERRENS hgtider, vilka I skolen utlysa ssom heliga
      sammankomster; mina hgtider ro dessa:
  3.  Sex dagar skall arbete gras, men p sjunde dagen r vilosabbat,
      en dag fr helig sammankomst; intet arbete skolen I d gra.  Det
      r HERRENS sabbat, var I n ren bosatta.

  4.  Dessa ro HERRENS hgtider, de heliga sammankomster som I skolen
      utlysa p bestmda tider:
  5.  I frsta mnaden, p fjortonde dagen i mnaden, vid aftontiden,
      r HERRENS psk.
  6.  Och p femtonde dagen i samma mnad r HERRENS osyrade brds
      hgtid; d skolen I ta osyrat brd, i sju dagar.
  7.  P den frsta dagen skolen I hlla en helig sammankomst; ingen
      arbetssyssla skolen I d gra.
  8.  Och I skolen offra eldsoffer t HERREN i sju dagar.  P den
      sjunde dagen skall ter hllas en helig sammankomst; ingen
      arbetssyssla skolen I d gra.

  9.  Och HERREN talade till Mose och sade:
 10.  Tala till Israels barn och sg till dem:

      Nr I kommen in i det land som jag vill giva eder, och I
      inbrgen dess skrd, d skolen I bra till prsten den krve som
      r frstlingen av eder skrd.
 11.  Och den krven skall han vifta infr HERRENS ansikte, fr att I
      mn bliva vlbehagliga; dagen efter sabbaten skall prsten vifta
      den.
 12.  Och p den dag d I lten vifta krven skolen I offra ett
      felfritt rsgammalt lamm till brnnoffer t HERREN,
 13.  och ssom spisoffer drtill tv tiondedels efa fint mjl,
      begjutet med olja, ett eldsoffer t HERREN till en vlbehaglig
      lukt, och ssom drickoffer drtill en fjrdedels hin vin.
 14.  Och intet av det nya, varken brd eller rostade ax eller korn av
      grnskuren sd, skolen I ta frrn p denna samma dag, icke
      frrn I haven burit fram offergvan t eder Gud.  Detta skall
      vara en evrdlig stadga fr eder frn slkte till slkte, var I
      n ren bosatta.

 15.  Sedan skolen I rkna sju fulla veckor frn dagen efter sabbaten,
      frn den dag d I buren fram viftofferskrven;
 16.  femtio dagar skolen I rkna intill dagen efter den sjunde
      sabbaten; d skolen I bra fram ett offer av den nya grdan t
      HERREN.
 17.  Frn de orter dr I bon skolen I bra fram viftoffersbrd, tv
      kakor av tv tiondedels efa fint mjl, bakade med surdeg: en
      frstlingsgva t HERREN.
 18.  Och jmte brdet skolen I fra fram sju felfria rsgamla lamm,
      en ungtjur och tv vdurar, till att offras ssom brnnoffer t
      HERREN, med tillhrande spisoffer och drickoffer: ett eldsoffer
      till en vlbehaglig lukt fr HERREN.
 19.  Drtill skolen I offra en bock till syndoffer och tv rsgamla
      lamm till tackoffer.
 20.  Och prsten skall vifta dem ssom ett viftoffer infr HERRENS
      ansikte, jmte frstlingsbrden som bras fram tillika med de
      bda lammen de skola vara helgade t HERREN och tillhra
      prsten.
 21.  Och till denna samma dag skolen I utlysa en helig sammankomst
      att hllas av eder; ingen arbetssyssla skolen I d gra.  Detta
      skall vara en evrdlig stadga fr eder frn slkte till slkte,
      var I n ren bosatta.

 22.  Och nr I inbrgen skrden av edert land, skall du icke skrda
      intill yttersta kanten av din ker, icke heller skall du gra
      ngon axplockning efter din skrd, du skall lmna detta kvar t
      den fattige och t frmlingen.  Jag r HERREN, eder Gud.

 23.  Och HERREN talade till Mose och sade:
 24.  Tala till Israels barn och sg: I sjunde mnaden, p frsta
      dagen i mnaden, skolen I hlla sabbatsvila, en hgtid med
      basunklang, till att bringa eder i minnelse infr HERREN, en
      helig sammankomst.
 25.  Ingen arbetssyssla skolen I d gra, och I skolen offra
      eldsoffer t HERREN.

 26.  Och HERREN talade till Mose och sade:
 27.  Men p tionde dagen i samma sjunde mnad r frsoningsdagen; d
      skolen I hlla en helig sammankomst, och I skolen d spka eder;
      och I skolen offra eldsoffer t HERREN.
 28.  Och I skolen intet arbete gra p denna samma dag, ty det r en
      frsoningsdag, d frsoning bringas fr eder infr HERRENS, eder
      Guds, ansikte.
 29.  Och var och en som icke spker sig p denna samma dag skall
      utrotas ur sin slkt.
 30.  Och var och en som gr ngot arbete p denna samma dag, honom
      skall jag frgra ur hans folk.
 31.  Intet arbete skolen I d gra Detta skall vara en evrdlig
      stadga fr eder frn slkte till slkte, var I n ren bosatta.
 32.  En vilosabbat skall den vara fr eder, och I skolen d spka
      eder.  P nionde dagen i mnaden, om aftonen, skolen I hlla
      denna eder sabbatsvila, frn afton till afton.

 33.  Och HERREN talade till Mose och sade:
 34.  Tala till Israels barn och sg:

      P femtonde dagen i samma sjunde mnad r HERRENS
      lvhyddohgtid, i sju dagar.
 35.  P den frsta dagen skall man hlla en helig sammankomst; ingen
      arbetssyssla skolen I d gra.
 36.  I sju dagar skolen I offra eldsoffer t HERREN.  P den ttonde
      dagen skolen I hlla en helig sammankomst och skolen offra
      eldsoffer t HERREN.  D r hgtidsfrsamling; ingen arbetssyssla
      skolen I d gra.

 37.  Dessa ro HERRENS hgtider, vilka I skolen utlysa ssom heliga
      sammankomster, och p vilka I skolen offra eldsoffer t HERREN,
      brnnoffer och spisoffer, slaktoffer och drickoffer, var dag de
      fr den dagen bestmda offren --
 38.  detta frutom HERRENS sabbater, och frutom edra vriga gvor,
      och frutom alla edra lftesoffer, och frutom alla frivilliga
      offer som I given t HERREN.

 39.  Men p femtonde dagen i sjunde mnaden, nr I inbrgen
      avkastningen av landet, skolen I fira HERRENS hgtid, i sju
      dagar.  P den frsta dagen r sabbatsvila, p den ttonde dagen
      r ock sabbatsvila.
 40.  Och I skolen p den frsta dagen taga frukt av edra sknaste
      trd, kvistar av palmer och grenar av lummiga trd och av
      piltrd, och skolen s vara glada i sju dagar infr HERRENS,
      eder Guds, ansikte.

 41.  I skolen fira denna hgtid ssom en HERRENS hgtid sju dagar om
      ret.  Detta skall vara en evrdlig stadga fr eder frn slkte
      till slkte; i sjunde mnaden skolen I fira den.
 42.  D skolen I bo i lvhyddor i sju dagar; alla de som ro
      infdingar i Israel skola bo i lvhyddor,
 43.  fr att edra efterkommande m veta huru jag lt Israels barn bo
      i lvhyddor, nr jag frde dem ut ur Egyptens land Jag r
      HERREN, eder Gud.

 44.  Och Mose talade till Israels barn om dessa HERRENS hgtider.
*03/24 Tredje Mosebok (Leviticus), 24 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 24 Kapitlet

                Freskrifter om den gyllene ljusstaken
                och om skdebrden.  En gudsfrsmdare
                         stenad.  Strafflagar.

  1.  Och HERREN talade till Mose och sade:

  2.  Bjud Israels barn att bra till dig ren olja, av sttta oliver,
      till ljusstaken, s att lamporna dagligen kunna sttas upp.
  3.  Utanfr den frlt som hnger framfr vittnesbrdet[1], i
      uppenbarelsetltet, skall Aron bestndigt skta den, frn
      aftonen till morgonen, infr HERRENS ansikte.  Detta skall vara
      en evrdlig stadga fr eder frn slkte till slkte.
  4.  Lamporna p den gyllene ljusstaken skall han bestndigt skta
      infr HERRENS ansikte.

  5.  Och du skall taga fint mjl och drav baka tolv kakor; var kaka
      skall innehlla tv tiondedels efa.
  6.  Och du skall lgga upp dem i tv rader, sex i var rad, p det
      gyllene bordet infr HERRENS ansikte.
  7.  Och p vardera raden skall du lgga ren rkelse, fr att denna
      m utgra sjlva altaroffret av brden, ett eldsoffer t
      HERREN.
  8.  Sabbatsdag efter sabbatsdag skall man bestndigt lgga upp dem
      infr HERRENS ansikte: en grd av Israels barn, till ett evigt
      frbund.
  9.  De skola tillhra Aron och hans sner och skola tas av dem p
      en helig plats, ty de ro hgheliga och ro hans evrdliga rtt
      av HERRENS eldsoffer.

 10.  Och en man som var son till en israelitisk kvinna, men till
      fader hade en egyptisk man, gick ut bland Israels barn; och den
      israelitiska kvinnans son och en israelitisk man kommo i trta
      med varandra i lgret.
 11.  Och den israelitiska kvinnans son smdade Namnet[2] och hdade.
      D frde de honom fram till Mose.  Och hans moder hette Selomit,
      dotter till Dibri, av Dans stam.
 12.  Och de satte honom i frvar, fr att de skulle f hans dom
      bestmd efter HERRENS befallning.
 13.  Och HERREN talade till Mose och sade:
 14.  Fr ut hdaren utanfr lgret; sedan m alla som hrde det lgga
      sina hnder p hans huvud, och m s hela menigheten stena
      honom.
 15.  Och till Israels barn skall du tala och sga: Om ngon hdar sin
      Gud, kommer han att bra p synd.
 16.  Och den som smdar HERRENS namn skall straffas med dden; hela
      menigheten skall stena honom.  Evad det r en frmling eller en
      infding som smdar Namnet, skall han ddas.

 17.  Om ngon slr ihjl ngon mnniska, skall han straffas med
      dden;
 18.  och den som slr ihjl ett boskapsdjur skall erstta det: liv
      fr liv.
 19.  Och om ngon vllar att hans nsta fr ett lyte, s skall man
      gra mot honom ssom han sjlv har gjort:
 20.  bruten lem fr bruten lem, ga fr ga, tand fr tand; samma
      lyte han har vllat att en annan fick skall han sjlv f.
 21.  Den som slr ihjl ett boskapsdjur skall erstta det, och den
      som slr ihjl en mnniska skall ddas.
 22.  En och samma lag skall glla fr eder, den skall glla lika vl
      fr frmlingen som fr infdingen; ty jag r HERREN, eder Gud.

 23.  Och Mose talade detta till Israels barn; och de frde ut hdaren
      utanfr lgret och stenade honom.  Allts gjorde Israels barn
      ssom HERREN hade bjudit Mose.

[1]  Se Vittnesbrdet i Ordfrkl.
[2]  Se Herren i Ordfrkl.
*03/25 Tredje Mosebok (Leviticus), 25 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 25 Kapitlet

                        Sabbatsr och jubelr.

  1.  Och HERREN talade till Mose p Sinai berg och sade:
  2.  Tala till Israels barn och sg till dem:

      Nr I kommen in i det land som jag vill giva eder, skall landet
      hlla sabbat t HERREN.
  3.  I sex r skall du bes din ker, och i sex r skra din vingrd
      och inbrga avkastningen av landet,
  4.  men under det sjunde ret skall landet hava vilosabbat, en
      HERRENS sabbat; d skall du icke bes din ker och icke skra
      din vingrd.
  5.  Vad som vxer upp av spillsden efter din skrd skall du icke
      skrda, och de druvor som vxa p dina oskurna vintrd skall du
      icke avbrga.  Det skall vara ett sabbatsvilans r fr landet.
  6.  Och vad landets sabbat nd giver skolen I hava till fda: du
      sjlv, din tjnare och din tjnarinna, din daglnare och din
      inhysesman, de som bo hos dig.
  7.  Din boskap och de vilda djuren i ditt land skola ock hava sin
      fda av all dess avkastning.

  8.  Och du skall rkna sju rsveckor, det r sju gnger sju r, s
      att tiden fr de sju rsveckorna bliver fyrtionio r.
  9.  D skall du i sjunde mnaden, p tionde dagen i mnaden, lta
      blsa i larmbasun; p frsoningsdagen skolen I blsa i basun
      ver hela edert land.
 10.  Och I skolen helga det femtionde ret och utropa frihet i landet
      fr alla dess inbyggare.  Det skall vara ett jubelr fr eder;
      var och en av eder skall d terf sin arvsbesittning, var och
      en av eder skall terf sin slktegendom.
 11.  Ett jubelr skall detta femtionde r vara fr eder; d skolen I
      icke s ngot, och vad som d vxer upp av spillsden skolen I
      icke skrda, och I skolen d icke avbrga edra oskurna vintrd.
 12.  Ty det r ett jubelr; heligt skall det vara fr eder.  Frn
      sjlva marken skolen I hmta eder fda, av dess avkastning.

 13.  Under ett sdant jubelr skall var och en av eder terf sin
      arvsbesittning.
 14.  Om I allts sljer ngot t eder nsta eller kpen ngot av eder
      nsta, skolen I icke gra varandra ortt:
 15.  efter antalet r frn jubelret skall du betala din nsta, efter
      antalet rsgrdor skall han f betalning av dig.
 16.  Alltefter som ren ro flera skall du betala hgre pris, och
      alltefter som ren ro frre skall du betala lgre pris; ty ett
      visst antal grdor r det han sljer till dig.
 17.  I skolen icke gra varandra ortt du skall frukta din Gud; ty
      jag r HERREN, eder Gud.
 18.  Och I skolen gra efter mina stadgar, och mina rtter skolen I
      hlla och skolen gra efter dem; d skolen I bo trygga i landet.
 19.  Och landet skall giva sin frukt, s att I haven nog att ta, och
      I skolen bo trygga dri.
 20.  Och om I frgen: Vad skola vi ta under det sjunde ret, om vi
      icke f s och icke f inbrga vr grda?,
 21.  s mn I veta att jag skall bjuda min vlsignelse komma ver
      eder under det sjtte ret, s att det giver grda fr de tre
      ren.
 22.  Och nnu nr I under det ttonde ret sn, skolen I hava av den
      gamla grdan att ta; nda till dess att grdan p det nionde
      ret har kommit in, skolen I hava gammalt att ta.

 23.  Nr I sljen jord, skolen I icke slja den fr evrdlig tid, ty
      landet r mitt; I ren ju frmlingar och gster hos mig.
 24.  I hela det land I fn till besittning skolen I medgiva rtt att
      terbrda jordegendom.
 25.  Om din broder rkar i armod och sljer ngot av sin
      arvsbesittning, s m hans nrmaste brdeman komma till honom
      och terbrda det brodern har slt.
 26.  Och om ngon icke har ngon brdeman, men han sjlv kommer i
      tillflle att anskaffa vad som behves fr att terbrda,
 27.  s skall han rkna efter, huru mnga r som hava frflutit ifrn
      frsljningen, och betala lsen fr de terstende ren t den
      man till vilken han slde, och han skall s terf sin
      besittning.
 28.  Men om han icke frmr anskaffa vad som behves till att betala
      honom, s skall det han har slt frbliva i kparens hand intill
      jubelret.  Men p jubelret skall det frntrdas, och han skall
      d terf sin besittning.

 29.  Om ngon sljer ett boningshus i en stad som r omgiven med
      murar, s skall han hava rtt att terbrda det innan ett r har
      frflutit, sedan han slde det; hans rtt att terbrda det r
      d inskrnkt till viss tid.
 30.  Men om det icke har blivit terbrdat, frrn hela ret r ute,
      s skall huset, om det ligger i en stad som r omgiven med
      murar, frbliva kparens och hans efterkommandes egendom fr
      evrdlig tid; det skall d icke frntrdas p jubelret.
 31.  Men hus i sdana byar som icke hava murar omkring sig skola
      rknas till landets kermark; de skola kunna terbrdas, och p
      jubelret skola de frntrdas.
 32.  Dock skola leviterna inom de stder som ro deras arvsbesittning
      hava evrdlig rtt att terbrda husen i stderna
 33.  Ocks om ngon annan av leviterna inlser det slda huset i den
      stad dr han har sin besittning, skall det dock frntrdas p
      jubelret; ty husen i levitstderna ro leviternas
      arvsbesittning bland Israels barn.
 34.  Och ett flt som r utmark omkring ngon av deras stder fr
      icke sljas, ty det r deras evrdliga besittning.

 35.  Om din broder rkar i armod och kommer p obestnd hos dig, s
      skall du taga dig an honom; ssom en frmling eller en
      inhysesman skall han f leva hos dig.
 36.  Du skall icke ockra p honom eller taga rnta, ty du skall
      frukta din Gud, och du skall lta din broder leva hos dig.
 37.  Du skall icke lmna honom dina penningar p ocker eller lmna
      honom av dina livsmedel mot rnta.
 38.  Jag r HERREN, eder Gud, som har frt eder ut ur Egyptens land,
      fr att giva eder Kanaans land och vara eder Gud.

 39.  Om din broder rkar i armod hos dig och sljer sig t dig, skall
      du icke lta honom gra trlarbete;
 40.  ssom en daglnare och en inhysesman skall han vara hos dig;
      intill jubelret skall han tjna hos dig.
 41.  D skall du giva honom fri, honom sjlv och hans barn med honom;
      och han skall terf sin slktegendom, sin fdernebesittning
      skall han terf.
 42.  Ty de ro mina tjnare, som jag har frt ut ur Egyptens land; de
      skola icke sljas ssom man sljer trlar.
 43.  Du skall icke med hrdhet bruka din makt ver dem; du skall
      frukta din Gud.
 44.  Men om du vill skaffa dig en verklig trl eller trlinna, s
      skall du kpa en sdan trl eller trlinna frn hedningarna som
      bo runt omkring eder.
 45.  I mn ock kpa sdana ibland barnen till inhysesmnnen som bo
      hos eder och bland personer av deras slkt, som I haven hos
      eder, och som ro fdda i edert land; sdana skola frbliva eder
      egendom.
 46.  Och dem mn I hava att lmna ssom arv t edra barn efter eder,
      till egendom och besittning; dem kunnen I hava till trlar
      evrdligen.  Men ibland edra brder, Israels barn, skall ingen
      med hrdhet bruka sin makt ver den andre.

 47.  Om en frmling eller en inhysesman hos dig kommer till vlstnd,
      och en din broder rkar i armod hos honom och sljer sig t
      frmlingen som bor inhyses hos dig, eller eljest t ngon som
      tillhr en frmlingsslkt,
 48.  s skall han sedan, efter det att han har slt sig, kunna lsas
      ut; ngon av hans brder m lsa honom;
 49.  eller ock m hans farbroder eller hans farbroders son lsa
      honom, eller m ngon annan nra blodsfrvant av hans slkt lsa
      honom; eller om han kommer i tillflle drtill, m han sjlv
      lsa sig.
 50.  Drvid skall han, jmte den som har kpt honom, rkna efter,
      huru lng tid som har frflutit ifrn det r d han slde sig t
      honom till jubelret; och det pris fr vilket han sldes skall
      uppskattas efter rens antal; hans arbetstid hos honom skall
      berknas till samma vrde som en daglnares.
 51.  Om nnu mnga r ro kvar, skall han ssom lsen fr sig betala
      en motsvarande del av det penningbelopp som han kptes fr.
 52.  Om dremot allenast f r terst till jubelret, s skall han
      rkna efter detta, sig till godo, och betala lsen fr sig efter
      antalet av sina r.
 53.  Ssom en daglnare som r lejd fr r skall man behandla honom
      ingen m infr dina gon med hrdhet bruka sin makt ver honom.
 54.  Men om han icke bliver lst p ngot av de nmnda stten, s
      skall han p jubelret givas fri, han sjlv och hans barn med
      honom.
 55.  Ty Israels barn ro mina tjnare; de ro mina tjnare, som jag
      har frt ut ur Egyptens land.  Jag r HERREN, eder Gud.
*03/26 Tredje Mosebok (Leviticus), 26 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 26 Kapitlet

                Varning fr avguderi.  Lftet till dem
                  som hlla lagen, hotelser mot dess
                             vertrdare.

  1.  I skolen icke gra eder ngra av gudar, ej heller uppresa t
      eder ngot belte eller ngon stod, eller uppstta i edert land
      stenar med inhuggna bilder, fr att tillbedja vid dem; ty jag r
      HERREN, eder Gud.
  2.  Mina sabbater skolen I hlla, och fr min helgedom skolen I hava
      fruktan.  Jag r HERREN.

  3.  Om I vandren efter mina stadgar och hllen mina bud och gren
      efter dem,
  4.  s skall jag giva eder regn i rtt tid, s att jorden giver sin
      grda och trden p marken bra sin frukt.
  5.  Och trsktiden skall hos eder rcka intill vinbrgningen, och
      vinbrgningen skall rcka intill sningstiden, och I skolen hava
      brd nog att ta och skolen bo trygga i edert land.
  6.  Och jag skall skaffa frid i landet, och I skolen f ro, och
      ingen skall frskrcka eder.  Jag skall gra slut p vilddjuren i
      landet, och intet svrd skall g fram genom edert land.
  7.  I skolen jaga edra fiender framfr eder, och de skola falla fr
      edra svrd.
  8.  Fem av eder skola jaga hundra framfr sig, och hundra av eder
      skola jaga tiotusen, och edra fiender skola falla fr edra
      svrd.
  9.  Och jag skall vnda mig till eder och gra eder fruktsamma och
      fr ka eder, och jag skall upprtthlla mitt frbund med eder.
 10.  Och gammal grda, som lnge har legat inne, skolen I hava att
      ta; I skolen ndgas skaffa den gamla undan fr den nya.
 11.  Och jag skall uppresa min boning mitt ibland eder, och min sjl
      skall icke frsm eder.
 12.  Jag skall vandra mitt ibland eder och vara eder Gud, och I
      skolen vara mitt folk.
 13.  Jag r HERREN, eder Gud, som frde eder ut ur Egyptens land, fr
      att I icke skullen vara trlar dr; och jag har brutit snder
      edert ok och ltit eder g med upprtt huvud.

 14.  Men om I icke hren mig och icke gren efter alla dessa bud,
 15.  om I frkasten mina stadgar, och om edra sjlar frsm mina
      rtter, s att I icke gren efter alla mina bud, utan bryten
      mitt frbund,
 16.  d skall ock jag handla p samma stt mot eder: jag skall
      hemska eder med frskrckliga olyckor, med trande sjukdom och
      feber, s att edra gon frsmkta och eder sjl frtvinar; och I
      skolen frgves s eder sd, ty edra fiender skola ta den.
 17.  Jag skall vnda mitt ansikte mot eder, och I skolen bliva slagna
      av edra fiender; och de som hata eder skola rda ver eder, och
      I skolen fly, om ock ingen frfljer eder.

 18.  Om I, detta oaktat, icke hren mig, s skall jag tukta eder
      sjufalt vrre fr edra synders skull.
 19.  Jag skall krossa eder stolta makt.  Jag skall lta eder himmel
      bliva ssom jrn och eder jord ssom koppar.
 20.  Och eder mda skall vara frspilld, ty eder jord skall icke giva
      sin grda, och trden i landet skola icke bra sin frukt.

 21.  Om I nd vandren mig emot och icke viljen hra mig, s skall
      jag sl eder sjufalt vrre, ssom edra synder frtjna.
 22.  Jag skall snda ver eder vilddjur, som skola dda edra barn och
      frdrva eder boskap och minska edert eget antal, s att edra
      vgar bliva de.

 23.  Om I, detta oaktat, icke lten varna eder av mig, utan vandren
      mig emot,
 24.  s skall ocks jag vandra eder emot och sl eder sjufalt fr
      edra synders skull.
 25.  Jag skall lta eder drabbas av ett hmndesvrd, som skall hmnas
      mitt frbund, och I skolen ndgas frsamla eder i stderna; men
      dr skall jag snda pest bland eder, och I skolen bliva givna i
      fiendehand.
 26.  Jag skall s frdrva edert livsuppehlle, att edert brd skall
      kunna bakas i en enda ugn av tio kvinnor, och edert brd skall
      lmnas ut efter vikt, och nr I ten, skolen I icke bliva mtta.

 27.  Om I, detta oaktat, icke hren mig, utan vandren mig emot,
 28.  s skall ocks jag i vrede vandra eder emot och tukta eder
      sjufalt fr edra synders skull.
 29.  I skolen ndgas ta edra sners ktt och ta edra dttrars ktt.
 30.  Jag skall delgga edra offerhjder och utrota edra solstoder;
      jag skall kasta edra dda kroppar p edra elndiga avgudars dda
      kroppar, ty min sjl skall frsm eder.
 31.  Och jag skall gra edra stder till ruiner och frda edra
      helgedomar, och jag skall icke mer med vlbehag knna lukten av
      edra offer.
 32.  Jag skall sjlv delgga landet, s att edra fiender, som bo
      dri, skola hpna drver.
 33.  Men eder skall jag frstr bland hedningarna, och jag skall
      frflja eder med draget svrd; s skall edert land bliva en
      demark, och edra stder skola bliva ruiner.

 34.  D skall landet f gottgrelse fr sina sabbater, d, under hela
      den tid det ligger de och I ren i edra fienders land.  Ja, d
      skall landet hlla sabbat och giva gottgrelse fr sina
      sabbater.
 35.  Hela den tid det ligger de skall det hlla sabbat och f den
      vila det icke fick p edra sabbater, d I bodden dri.
 36.  Och t dem som bliva kvar av eder skall jag giva frsagda
      hjrtan i deras fienders lnder, s att de jagas p flykten av
      ett prasslande lv som rres av vinden, och fly, ssom flydde de
      fr svrd, och falla, om ock ingen frfljer dem.
 37.  Och de skola stupa p varandra, likasom fr svrd, om ock ingen
      frfljer dem.  Ja, I skolen icke kunna hlla stnd mot edra
      fiender.
 38.  I skolen frgs bland hedningarna, och edra fienders land skall
      frtra eder.
 39.  Och de som bliva kvar av eder skola frsmkta i edra fienders
      land, genom sin egen missgrning, och frsmkta tillika genom
      sina fders missgrning, likasom dessa hava gjort.

 40.  Och de skola ndgas beknna den missgrning de sjlva hava
      begtt, och den deras fder hava begtt, genom att handla
      trolst mot mig, och huru de hava vandrat mig emot
 41.  -- varfr ocks jag mste vandra dem emot och fra dem bort i
      deras fienders land -- ja, d skola deras oomskurna hjrtan
      ndgas dmjuka sig, d skola de f umglla sin missgrning.
 42.  Och d skall jag tnka p mitt frbund med Jakob, d skall jag
      ock tnka p mitt frbund med Isak och p mitt frbund med
      Abraham, och p landet skall jag tnka.
 43.  Ty landet mste bliva vergivet av dem och s f gottgrelse fr
      sina sabbater genom att bliva de nr folket r borta, och
      sjlva skola de f umglla sin missgrning, drfr, ja, drfr
      att de frkastade mina rtter, och drfr att deras sjlar
      frsmdde mina stadgar.
 44.  Men detta oaktat skall jag, medan de ro i sina fienders land,
      icke s frkasta eller frsm dem, att jag frgr dem och bryter
      mitt frbund med dem; ty jag r HERREN, deras Gud.
 45.  Nej, till fromma fr dem skall jag tnka p frbundet med
      frfderna, som jag frde ut ur Egyptens land, infr
      hedningarnas gon, p det att jag skulle vara deras Gud.  Jag r
      HERREN.

 46.  Dessa ro de stadgar och rtter och lagar som HERREN faststllde
      mellan sig och Israels barn, p Sinai berg genom Mose.
*03/27 Tredje Mosebok (Leviticus), 27 Kapitlet
               Tredje Mosebok (Leviticus), 27 Kapitlet

                       Lfteslsen och tionde.

  1.  Och HERREN talade till Mose och sade:
  2.  Tala till Israels barn och sg till dem:

      Om ngon skall fullgra ett lfte, ett sdant varvid du har att
      bestmma vrdet p personer som lovas t HERREN, s gller
      fljande:
  3.  Om vrdet skall bestmmas fr en man som r mellan tjugu och
      sextio r gammal, s skall du bestmma detta till femtio siklar
      silver, efter helgedomssikelns vikt.
  4.  Om frgan gller en kvinna, s skall du bestmma vrdet till
      trettio siklar.
  5.  Om frgan gller ngon som r mellan fem r och tjugu r gammal,
      s skall det vrde du bestmmer vara fr mankn tjugu siklar och
      fr kvinnkn tio siklar.
  6.  Om frgan gller ngon som r mellan en mnad och fem r gammal,
      s skall det vrde du bestmmer vara fr mankn fem siklar
      silver och fr kvinnkn tre siklar silver.
  7.  Om frgan gller ngon som r sextio r gammal eller drutver,
      s skall det vrde du bestmmer vara, om det r en man, femton
      siklar, men fr en kvinna skall det vara tio siklar.
  8.  r ngon i sdant armod att han icke kan betala det vrde du
      bestmmer, s skall han stllas fram infr prsten, och prsten
      skall d bestmma ett vrde fr honom; efter vad den som har
      gjort lftet kan anskaffa skall prsten bestmma vrdet fr
      honom.

  9.  Om frgan gller boskap, av de lag man fr bra fram ssom offer
      t HERREN, s skall allt sdant, nr man har givit det t
      HERREN, vara heligt;
 10.  man skall icke utvxla eller utbyta det, vare sig ett bttre mot
      ett smre eller ett smre mot ett bttre.  Om ngon likvl
      utbyter ett djur mot ett annat, s skall bde det frra och det
      som har blivit lmnat i utbyte vara heligt.
 11.  Men om frgan gller ngot slags orent djur, ett sdant som man
      icke fr bra fram ssom offer t HERREN, s skall djuret
      stllas fram infr prsten;
 12.  och prsten skall bestmma dess vrde, alltefter som det r
      bttre eller smre.  Ssom du -- prsten -- bestmmer det, s
      skall det vara.
 13.  Och om garen vill lsa djuret, s skall han till det vrde du
      har bestmt lgga femtedelen av vrdet.

 14.  Om ngon helgar sitt hus, fr att det skall vara helgat t
      HERREN, s skall prsten bestmma dess vrde, alltefter som det
      r bttre eller smre.  Ssom prsten bestmmer dess vrde, s
      skall det frbliva.
 15.  Och om den som har helgat sitt hus vill lsa det, s skall han
      till det vrde i penningar du har bestmt lgga femtedelen
      drav; d bliver det hans.

 16.  Om ngon helgar t HERREN ett stycke ker av sin arvsbesittning
      s skall du bestmma dess vrde efter utsdet drp: mot var
      homer utsdeskorn skola svara femtio siklar silver.
 17.  Om han helgar sin ker nda frn jubelret, s skall det
      frbliva vid det vrde du bestmmer.
 18.  Men om han helgar sin ker efter jubelret, d skall prsten t
      honom berkna penningvrdet efter antalet av de r som terst
      till nsta jubelr; och ett motsvarande avdrag skall gras p
      det vrde du frut har bestmt.
 19.  Och om den som har helgat kern vill lsa den, s skall han till
      det vrde i penningar du har bestmt lgga femtedelen drav; d
      frbliver den hans.
 20.  Om han icke lser kern, men sljer den t ngon annan, s fr
      kern sedan icke lsas,
 21.  utan nr kern frntrdes p jubelret, skall den vara helgad t
      HERREN, likasom en tillspillogiven ker; hans arvsbesittning
      tillfaller d prsten.

 22.  Om ngon helgar t HERREN en ker som han har kpt, en som icke
      hr till hans arvsbesittning,
 23.  s skall prsten t honom rkna ut beloppet av det bestmda
      vrdet intill jubelret; och han skall samma dag erlgga detta
      vrde, som du har bestmt; det skall vara helgat t HERREN.
 24.  Men p jubelret skall kern terg till den av vilken den har
      blivit kpt, och vilkens arvejord den r.
 25.  Och nr du bestmmer ngot vrde, skall det alltid bestmmas i
      helgedomssiklar, sikeln rknad till tjugu gera.

 26.  Men det som r frstftt ibland boskap, och som tillhr HERREN
      redan ssom frstftt, det skall ingen helga; vare sig det r
      ett djur av fkreaturen eller ett djur av smboskapen, tillhr
      det redan HERREN
 27.  Men om frgan gller ngot orent djur, s skall man lsa det
      efter det vrde du bestmmer och lgga femtedelen av vrdet
      drtill.  Om det icke lses, s skall det sljas efter det vrde
      du bestmmer.

 28.  Och om frgan gller ngot tillspillogivet, vad ngon har givit
      till spillo t HERREN av sin egendom, det m vara en mnniska
      eller ett boskapsdjur eller den ker som r hans arvsbesittning,
      s fr sdant varken sljas eller lsas; allt tillspillogivet r
      hgheligt och tillhr HERREN.
 29.  En mnniska som har blivit tillspillogiven fr aldrig lsas; en
      sdan mste ddas.

 30.  Och all tionde av jorden, vare sig av sden p jorden eller av
      trdens frukt, tillhr HERREN; den r helgad t HERREN.
 31.  Om ngon vill lsa ngot av sin tionde, s skall han lgga
      femtedelen av vrdet drtill.
 32.  Och vad betrffar tionde av fkreatur eller av smboskap, allt
      som gr under herdestaven, s skall av allt detta vart tionde
      djur vara helgat t HERREN;
 33.  man skall icke efterforska om det r bttre eller smre, och man
      fr icke utbyta det.  Om ngon likvl utbyter djuret, s skall
      bde detta och det som har blivit lmnat i utbyte vara heligt;
      det fr icke lsas.
 34.  Dessa ro de bud som HERREN p Sinai berg gav Israels barn genom
      Mose.
